LinneaNatalie

Fick en välbehövlig käftsmäll av verkligheten när jag råkade öppna hans sida av badrumsskåpet. Jag brukade irritera mig på hur man kunde trycka in så mycket saker på så liten yta och jag försökte i hemlighet omorganisera bland mansdoftande parfymer och deostick. Nu fanns där bara en ensam övergiven ask med bomullspinnar och allting blev så verkligt. Helt plötsligt såg jag allt det där som jag vägrat att se. Hallgolvet ekar tomt från annat än högklackade trettiosjuor, filmerna i skåpet har minskat avsevärt i antal och sängen, sängen är den största jag någonsin legat i. Ironiskt nog dröjer sig inte ensamheten kvar länge, om en månad är jag nästan tjugofem och bor hemma hos pappa igen. i mitt gamla flickrum, med mina gamla saker och med hela mitt påstådda vuxenliv packat i lådor i något förråd. Det är helt sjukt hur fort livet kan vända. Från att ha varit på toppen med blivande karriär, en underbar lägenhet och någon att hålla i handen sitter jag här nu, bland flyttlådor och är tillbaka mot ruta ett som jag jobbade så jävla hårt för att lämna bakom mig.