LinneaNatalie

Efter en lång promenad tillika terapisession med Victoria känner jag mig som att huvudet har börjat komma ifatt verkligheten. Det är välbehövligt då jag handlar irrationellt och och lyckas förvirra mig i de allra mest självklara situationer just nu. Glömmer av bilen, står i fem minuter och försöker låsa upp ytterdörren med min cykelnyckel (hurfan stavas det?), vet inte vilken dag det är, glömmer bort att ta på mig skorna när jag ska gå ut... Ja, listan kan göras lång. Nu väntar dock sängen, klockan tjugo över åtta en måndag.