LinneaNatalie

Ofta trillar jag in på bloggar som har en mening. Fina människor som jobbar som voluntärer och människor som donerar organ till sina sjuka syskon och människor som verkligen kämpar för en lite bättre planet för oss alla att leva på. Jag skriver om skit, ingenting faktiskt för att vara helt ärlig och det får mig att känna en uns av skuld. Så då började jag tänka på vad jag hade att erbjuda, vad jag har för fina saker som jag kan dela med mig av och som jag kan göra. Jag kan tillexempel slicka på min egen nästipp (på andras också för den delen), jag kan gå upp i brygga och jag är jätteduktig på att använda handsprit och att tvätta händerna eftersom jag tycker att det är det äckligaste som finns med bakterier. Jag öppnar sällan en dörr med handen utan gör det med tröjärmen, och sen om jag sitter på en buss eller är någonstans där det luktar illa så sätter jag samma tröjärm som jag öppnat äckeldärren med mot mitt ansikte för att skydda mig. Det är väl det då alltså, att jag kan ge er ett tips om att inte använda samma ärm till att skydda ansiktet som ni använder när ni tar på äckelsaker (speciellt dörrar till offentliga toaletter, pengar som man ser på dom att de är typ radioaktiva på grund av att de är så jävla sunkiga och knappar på typ tågbiljettsautomater och bankomater) Ett bra tips kan ju vara att använda högerärmen till det ena och vänsterärmen till det andra. Förslagsvis om du är högerhänt så använd vänsterarmen att skydda med annars blir livet lätt ganska komplicerat och det är ju inte riktigt det som är min  mening. Det var nog det jag hade att dela med mig av till omvärlden, sen kan ni ju alltid läsa om hur jag äter ostbågar från golvet, och försöker leva ett liv jag verkligen inte är ämnad till men frågan är om det verkligen räknas som att göra världen en tjänst?