120425

Det är med enorm lättnad som jag nu kan erkänna att jag inte längre blir arg och besviken när någonting påminner mig om honom. Förr hade jag stängt av illa kvickt och arkiverat just den låten för all evighet, men idag sjung jag med och skrattade för mig själv, så som vi skrattade och det var liksom en skön känsla. En känsla av frihet att kunna se tillbaka med ett leende. Och när jag ändå håller på kan jag även erkänna att det finns någon som får mig att skratta hjärtligt, som får mig att dansa inombords och som får mig att känna mig lite som världens bästa Karlsson precis när jag behöver det som mest.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0