LinneaNatalie

Jag skäms över mig själv att erkänna det här men det blir kattjävel som alla andra ikväll. Om jag känner den här stan rätt kommer hela Oscars vara snorfullt med små riviga brudar med öron och svans, och någon gammal hagga måste ju finnas på plats och agera hönsmamma, eller kattmamma eller vad fan jag nu ska kalla det för att vara snitsig utan att tappa poängen. Wish me luck!

Nathalieplågeri kallas det att vara tvungen att släpa sig upp nu. Ingen som har lust att byta plats? Jag går med på det mesta utom jobb inom vården, det är det vidrigaste jag vet. Det är i min värld till och med värre än spindlar och fötter. Missförstå mig rätt nu, jag hade ALDRIG satt på mig en vit rock och hjälp en annan människa men jag har sjuk respekt för de som faktiskt gör det. Jag svimmar av blod, har fobi för bakterier och är livrädd för kroppskontakt med människor jag själv inte har bjudit in i min närhet. Om ni förstår vad jag menar? Kroppskontakt jag inte klarat av;

1. Människor som ska hålla på att kramas fastän vi egentligen inte känner varandra. Jag kramar människor jag tycker om och jag väljer ut dem jävligt noga. Har jag inte pratat med dig sen vi slutade samma klass för tio år sedan? Var vi nära vänner? Ok. Var vi det inte? Inte ok, för det finns antagligen en anledning till att vi inte hört av oss på hela den här tiden och jag har inte den blekaste aning om vad du har tryck din arma kropp emot innan du trycker den mot mig.

2. Människor (främst killar) som ska envisas med juckande och händer på rumpan på krogen. Vafan rent ut sagt?! Det kan vara det vidrigaste jag vet. Vad tror dom egentligen? "Ja! Jag följer jättegärna med dig hem och är snuskig i sänghalmen efter att du tagit på min rumpa femton gånger och torrjuckat mot mitt ben, Gud va du är sexig! Och vilka skillz du visar prov på!". Nej, riktigt så funkar jag inte... Jag går hem med mina vänner och kastar mig i soffan med ostbågar till ett avsnitt av gossip girl.

3. Att bli klappad på kinden, av äldre såväl som unga. Varför klappar man någon på kinden? Vart har du haft dina händer? En skrämmande stor del av Sveriges befolkning tvättar inte händerna efter ett toalettbesök. Betyder det att jag nyss fått ett kön mot min kind?

4. Att kramas i toalettkön. Det luktar illa, någon ligger och spyr i båset bredvid, det är trångt, jag måste kissa, folk blir upprörda om man stör ordningen i kösystemet. Varför är du här? Har du kissat? Har du spytt? Har du tvättat händerna? Har du precis hånglat med den torrjuckande killen i ovanstående punkt?

Nyfriserad och nyshoppad, sjukt skönt med ett break. Nu är det bara halloweenoutfiten som ska ordnas, får fan panik över alla sexiga katter och snuskiga sjuksköterskor som verkar vara det enda som finns. Jag vill vara en banan, eller ett päron eller något mer exotiskt snarare än erotiskt. Åh tänk en jätteananas, eller kokosnöt! Jag riktigt känner hur inspirationen flödar, nu gäller det bara att få tag på en dräktjävel...

Jag vill fiska. Det är vad jag saknar i mitt liv, att stå på en brygga och bara njuta av naturen. Andas in den friska luften och titta ut över den spegelblanka vattenytan. Det var så jävla längesedan och jag vet att det inte passar in i min nya coola image men vafan, en liten gnutta helylle kan jag väl få ta med mig? Snälla rara? Jag kan ha heels och rött läppstift när jag gör det?

Vaknade i panik av att jag inte kunde andas och i några sekunder trodde jag att jag var i en skräckfilm när jag insåg att jag inte var ensam i soffan. Ljudet av någon annans andetag rakt in i mitt öra och känslan av en annan kropp mot min, värmen, pulsen, hår mot min axel. Jag var precis på bristningsgränsen när jag kom på att jag faktiskt inte bor ensam. Visserligen brukar min sambo sova i en flyttlåda med handdukar eller i sin fåtölj men jag antar att även hon känner av förändringarna och söker sig till den värmande tryggheten. Min lilla snorpa, lilla söta älskade snorpan <3

En sprucken klänning och två knastrande fötter senare ligger jag ännu en gång skavfötters med fröken P i soffan och bara är. Öronen ringer och benen skakar, det är tecken på en bra kväll. Synd bara att allt jag ätit åker upp och ner annars hade jag kunnat joina P i drömmarnas värld <3

Här sitter vi tre unga kvinnor på fridhemsberg och gråter i kör, sjunger i kör och skrattar i kör. Det finns ingen bättre balsam för själen än barndomsminnen och gamla avdammade tecknade filmer <3

Nu har hållit i mitt livs första riktiga lektion. Hela långa dagen har jag agerat lärare och ja, det var väl just därför jag tog mig en kopp kaffe, för att jag gick stenhårt in i min roll. För att sudda ut all denna jävla vuxenhet planerar jag därför att ta några steg bakåt i utvecklingen igen för att inte skapa total förvirring. Vem fan kan vara vuxen med en kickass kropp som min liksom? Ikväll blir det hemmakväll med fredagsgodis, skräpmat och disneyfilmer, för att återuppleva tonårens glansdagar och barndomens tårar när mufasa dör och lillefot förlorar sin mamma :(

Idag blev jag vuxen. Jag drack en kopp kaffe. Visserligen spydde jag lite i min mun men ändå, jag riktigt kan känna hur de grå håren börjar frodas på min hjässa och hur fårorna i min panna blir djupare och djupare. Adjö du ungmö som brukade vara Nathalie, och välkommen surtant med brösten nere vid naveln.

Jag förstår inte. Killar, män, karlar, pojkar, kalla dem vad fan du vill men hur fungerar de egentligen? Hur fan vet dom precis vart dom ska trycka för att dra igång ett helt jävla inferno av osammanhängande känslor? Alltid när man behöver det som allra minst dyker de upp och bara vänder allting upp och ner och jag blir fan galen. De borde helt enkelt inte få existera, tänk så jävla mycket enklare livet hade varit. Jag hade kunnat gifta mig med en likasinnad istället och haft en partner som aldrig klagat över att snacka snusk över en fika, spenderat timmar i butiken, att jag köper för mycket kläder, som aldrig klagat över mina över femtio par skor, och som förstår tjusningen med att måla naglarna och att sitta framför spegeln i en timma och bara kämpa med att få till de perfekta ögonbrynen. Någon som förstår storheten av Nelly.com och någon som inte klandrar mig när jag dansar runt i köket i högklackade skor när jag lagar mat, istället för att ifrågasätta mig hade hon snörat på sig ett ännu högre par och vickat höfterna tillsammans med mig. Det vore så nära himmelriket det går att komma och just nu känner jag bara orden pressa på min tungspets; Victoria Peaches Vernersdotter, vill du gifta dig med mig och vara mig evigt otrogen (du får dra hem precis vem du vill, precis när du vill) tills den dag då vi båda hittar män som förstår kvinnlighetens alla komplexa sidor? <3

Gud var inte på min sida. Helvetes jävla fanskap och några till svordomar som inte passar sig här. Idag är en jävla apdag. Plats nummer tretton hade jag, tretton, det är typ längst bak och jag dör lite inombords.

Igår så sköt jag dom jävlarna, grannarna. I mitt huvud alltså, på riktigt skrev jag bara en arg lapp eftersom de vägrade att öppna dörren trots att jag hörde att de var precis på andra sidan. Eller lapp och lapp, en jävla novell skrev jag och lämnade utanför deras ytterdörr. Och den var inte ens arg. Så jag lämnade alltså en trevligt skriven liten morgonlektyr till dem. Jag suger verkligen på sånt här.

Det finns någonting som heter sova som jag borde ägna mig åt just nu istället för att ligga och fantisera om hur jag går upp med ett hagelgevär till grannarna ovanför. Och på tal om ovanför förresten, Gud, om du råkar läsa detta kan du inte vara världens gulligaste och stå vid min sida dessa närmaste dagarna? Jag behöver dig mer än någonsin och lovar att sluta tjata på dig om du hjälper mig den här endaste gången. Snälla söta rara? <3

Lunch, åh älskade lunch. Idag fick den äran att bestå av två torra ostfrallor från Kustbageriet och en varm dryck i takeaway-mugg. Jag älskar takeawaymuggar, det är en av de få gångerna i mitt liv som jag faktiskt känner mig vuxen när jag håller en i min hand. Jag ser så stor och sofistikerad ut, och riktigt märker hur människor tittar på mig på ett helt annat sätt, jag känner mig viktig. Men gud förlåte om någon skulle komma på vad jag har i den... Kaffelatte och annan vuxendricka kan slänga sig i väggen, jag kör en Suri Cruise med varmchoklad, gärna toppad med marshmallows, that's my cup of tea.

Resultatet av att jag glömde bilen igår blev såklart årets värsta väder på västkusten. Med sjalen virad så många varv runt huvudet att jag hade blivit arresterad om jag visade mig i frankrike och ett allt utom samarbetsvilligt paraply drog jag på mina gummistövlar och gick. Jag tror att jag lyfte från marken minst femton gånger och drömde om ett Mary poppins-moment men inte fan fick jag nåt sånt. Det blev tre steg framåt och två steg bak innan jag väl kom innanför dörrarna i värmen, min fristad, och insåg att jag såg ut som en jävla tvättbjörn med maskara överallt där min lilla burka inte skyddat mot regnet. Men ja ä int' bitter...

Mitt i den ensammaste kvällen på länge fick jag finbesök av Linnea och Marley. Thaimat, skvaller och How to train your dragon känns som en helt okej hemmakväll!

Idag mår jag ungefär lika bra som jag ser ut. Trots att vi bytte det svettiga dansgolvet mot att sova skavfötters i soffan i ett hav av ostbågar och chips, känns det som att jag söp skallen i bitar igår. Men det var en bra kväll, och jag kan ju absolut inte klaga över att vakna med stans snyggaste tjej under täcket, det är inte många som kan skryta över det en kall lördagsmorgon.

Jag överlevde kakfiaskot med nöd och näppe, varför ska jag alltid hetsäta när jag blir nervös? Med tanke på mina kassa nerver så lär det inte dröja någon längre evighet tills jag rullar fram på gatorna.
Men alltså åh, jag fick en spontantkram för en liten stund sedan! Är inte det de bästa kramarna att få? De där riktigt genuina, varma, goa när man minst anar det som verkligen lyfter mungiporna upp till öronen. Nu är min dag fulländad och att slå klackarna i taket tillsammans med Peaches ikväll på det, det kan inte bli annat än succé! <3

Planerade att bjuda eleverna på fika eftersom det är min sista dag här med de små liven. Men helt plötsligt är halva kakpåsen tom och jag har massa klet mellan tänderna... hur gick det där till?

Sitter på en bänk inne på svenska mässan i Göteborg och deppar över att ha blivit misstagen för att vara en niondeklassare oroväckande många gånger. Att gråta eller inte gråta, det är frågan...

Funderar över hur jag tänkte när jag satte klockan på kvart i fem när jag börjar halv nio. Men då hinns det ju med grötfrukost på fridhemsberg, denna underbara gråa sörja, i love you. You make my life complete, oh baby gröt oh baby gröt<3
(jag är lite för trött för mitt eget bästa märker jag)

Idag är jag sjuk. I huvudet alltså. Stackars den människa som tvingas vara i närheten av mig.

Har haft en livs levande herr Thorén över på soffhäng. Alltså ingen pappdocka eller påhittad utan en talande man av kött och blod i min soffa! Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta men fasen va underbart det är med människor som man kan prata med som om vi hänger varje dag när vi egentligen bara ses max två gånger om året.

Bengt Lundqvist här igen. Godmorgon. Igår va det ischias som spökade och idag har jag nackspärr. Som om inte det vore nog ser jag ut som en avkomma till Saddam Hussein med mina buskiga ögonbrun och fula face. Shysst start på dagen, tacka vet jag foundation och pincett, en ung kvinnas bästa vänner <3

Vafan rent ut sagt. Jag vaknade snarare som Bengt Lundqvist, åttio bast från Haparanda, som har problem med ichias och aldrig sagt ett trevligt ord i hela sitt liv. Fan ta honom. Ligger här och muttrar efter tre timmars sömn och vägrar masa mig upp om jag inte får frukost på sängen. Sjukt jobbig sits när man bor ensam med en katt...

Jag hatar att göra er besvikna men efter otaliga kommentarer om min skamliga uppsyn igår så vill jag bara klargöra att jag har ett linne på mig på bilden och att jag är hemsk ledsen att jag skapat ramaskri bland mina vänner. Eller ja, vänner och vänner, ni måste ha otroligt höga tankar om mig som tror att jag med vilje ligger här och leker någon jävla utvikningsbrud. Ska självklart ta bort detta skammärke och byta ut det mot en bild då jag har polotröja.

Med tanke på att Corey Taylor och Avenged sevenfold är mina husgudar är det ruskigt otippat att min favoritlåt är Superheroes av Edguy. Vad hände där liksom? Och hur tänker man när man döper ett band till edguy? Dessa kvällsfunderingar alltså...

Det har nog aldrig varit så svårt att gå upp. Inte bara för att det var så otroligt varmt och skönt under täcket utan även bokstavligt. Försök masa dig upp från en liten tunn husvagnsmadrass som ligger på golvet efter att du, ja, sovit på en tunn husvagnsmadrass. Det knakar på ställen du inte visste kunde knaka...