111130
Idag har jag Ikeat mig. Inte bara i mitt huvud utan även fysiskt. Jag blir alltid helt sjuk av att gå där, vill ha en asstor påse som får plats med allt, och gärna två av varje. Men av alla tusen saker jag skulle göra och köpa kom jag hem med två nya kuddar som jag egentligen inte ens behövde. Jag fick legat i den där nedrans soffan också, och jag blev såld. Men det blev inte den för jag är en fattig student.
111130
Off we go! Först fylla på kunskapsbanken tillsammans med Elina och sen iväg till Ikea för att provligga/provsitta allt som finns. Jag ska vara en såndär jobbig jävel för en perfekt människa måste ha de perfekta sakerna, så enkelt är det.
111130
Igår syndade jag. Jag startade min tv för första gången på över ett år. Vi har väldigt mycket att ta igen känner jag nu... Jag är lite i det där stadiet när jag inte uppfattar vad det är jag tittar på, allt som är färgglatt och rör på sig är ruskigt fascinerande. Visst att jag har tittat på film och så, men det är inte samma sak. Tänk er att leva över ett år utan zappandet liksom, förstår ni att det är jämförbart med vilken drog som helst? Detta lugn det inger, detta tillfredsställande fruktansvärda lugn. Och kontrollen då, den enda som har makten är jag. Åh vilken underbar känsla, det var ruskigt längesedan jag hade läget under kontroll. Fattar ni att ingen kommer se mig på ett halvår nu eller?
111129
111129
Råkade precis skriva "I wish I had your balls" till en kanadensisk kille på Facebook. Skrattade så jag grät åt min tvetydlighet och lät det stå kvar.
111129
Internetshopping är fan min last här i livet. Känns som att jag har köpt varenda soffa på Ikea och allt som har med badrumsinredning att göra, i mitt huvud då, inte på riktigt än så länge men det är nog bara en tidsfråga. Åh, det bara kliar i varenda kroppsdel av förväntningar och jag är fortfarande sådär jäkla oförskämt glad. Är det okej för mig att vara glad nu? Varje gång jag skrattar och är genuint lycklig för jag dåligt samvete. Hur kommer man ifrån det? Eller är det bara den där jädra tiden som spelar roll igen? Jag hatar tiden, den är fan aldrig på min sida. När den ska gå fort går den sakta och när den ska gå sakta går den fort, ja, you get the picture.
111129
Facebook i mobilen är ju helt hopplöst. Jag vet inte hur många gånger jag råkat gilla inlägg och bilder utan att vara medveten om det. Då blir det ju jättepinsamt att ogilla igen, och sen är det ju precis lika pinsamt att gå runt och gilla något som man egentligen inte alls tycker om. Loose loose situation med andra ord.
111129
Vaknade med årets separationsångest. Idag går nämligen alla mina traderaauktioner ut och det känns inget vidare. Mina fina fina saker, efter ikväll tillhör de någon annan och de kommer lämna ett enormt tomrum efter sig. Tanken är att jag ska fylla på med ännu fler kläder att sälja där senare, vem behöver oddmolly blusar i garderoben med lapparna kvar liksom, och alla dessa skor som egentligen inte passar men som ser fina ut på hyllan, förtjänar de inte att få fylla sitt syfte? Att få vara vackra på någon lycklig ung kvinnas fötter, få se världen istället för ett och samma rum dag ut och dag in. Lite som med innekatter. Och på tal om innekattar så har jag ångest över hur jag ska göra med Blues. Här bor hon på några hundra kvadratmeter med världens största trädgård och ska göra i ytterligare en månad, sen är alltså planen att jag ska släpa med mig henne till min lilla etta med en trafikerad väg precis utanför fönstret. Vad är mest humant att göra? Jag vill ju ha henne med mig men det känns som att hon står inför ett fängelsestraff och jag är den som står med hennes öde i mina händer. Hur tänker ni om detta?
111128
Glad fis idag. Skrattar och fnittrar och hoppar och studsar trots magvärk och brännande lår och ryggslut. Vadan detta kan man fråga sig. Ja, det undrar jag med. Men det känns som att saker och ting börjar vända, äntligen.
111128
Idag har jag minsann hunnit med både att plugga, vinka på hästar och att agera redig kvinna och puttat en hästtransport i världens halaste lera. Det var en ruskigt spännande utmaning även om det bara var några meter den skulle förflyttas. Barnslig som jag är kunde jag inte annat än känna suget att bara ta fart och kasta mig handlöst ner i gegget, eller bara råååka glida lite för mycket med fötterna, men som tur är har mitt förstånd ökat lite med åren så jag lyckades hålla emot. Tror inte Elina hade varit så pigg att ha med mig i bilen på vägen hem annars... Det var typ det som låg bakom beslutet, annars jävlar hade jag vart en kletig brud. I löv being i total mess <3
111128
Jag vaknade sådär äckligt perfekt. Håret på plats, pigg, utvilad och alldeles sådär rofylld i kroppen. Morgontét blev helt delikat och frukosten satt som en smäck. Jag bryr mig inte om att sminka mig för jag ser alltid som fräshast ut när jag är helt naturlig. Och jävlar vilken het rumpa jag får i mina jeans! Fan vad livet känns skönt vissa dagar. Eller inte. Den sedvanliga stressen i att snooza lite lite för länge, möts i spegeln av en frisyr i klass med erik hassle och med rödsprängda ögon. Försöker intala mig själv att man är tio procent snyggare än vad man ser sig själv som i en spegel, för det har jag läst någonstans men inte fan hjälper tio procent. De procenten kanske ger mina ögon en mer rosa nyans men just idag täcker de fan inte mer än så. Gick ju sisådär med den där planen om att bli perfekt med andra ord, men jag kämpar vidare, är ju trots allt några timmar kvar av denna dag!
111127
Hej jag heter Nathalie och från och med idag ger jag mig i uppdrag att bli en perfekt människa. Önska mig lycka till.
PEACHES AND CREAM
111127
Wow. Det är sjukt vad saker och ting kan påverka vad man säger och hur man agerar. Igår var jag en fruktansvärd bitch mot en stackars kille. Jag tänker inte berätta vad jag sa, men det var en fruktansvärt spydig motkommentar på vad som egentligen var en komplimang riktad till mig. Dock är ju jag som jag är, jag skriker efter uppmärksamhet inombords men när jag väl får lite bekräftelse hånskrattar jag den rakt i ansiktet. Jag kan inte greppa det, tror inte på det, blir snarare arg på ytligheten och vill bara ge människan som yttrar det en jävla käftsmäll. Den stackars pojken verkade inte ta det så hårt utan började istället att börja berätta om sin livshistoria. Spännande, tyckte jag (inte direkt) när jag stod hängandes över baren med spya tryckandes i halsen. Men bara att jag ens yttrade de orden som jag sa skrämmer mig. Det är inte jag att säga sånt. Jag är snäll, trevlig, tycker om alla människor oavsett vad. Sen att jag vaknade upp imorse fullt påklädd liggandes på pennor, böcker och en merflaska pekar ju lite på hur jag faktiskt mådde. Helt nykter ska tilläggas att jag var så ingen självförvållad förvirring här inte, bara rent allmän fuckedupnathalieskalle. Bra jobbat. Vaknar man inte med ångest över det ena så är det det andra liksom. Nu ska jag skriva uppsats-PM och höjer Elina till skyarna för att hon gav mig sovmorgon till halv tolv.
111127
För första gången i hela mitt liv har jag fått med mig en kändis hem från krogen. En amerikansk äkta kändis. Kvällen kunde inte sluta bättre, men fan alltså han är på mig som en jävla igel och vägrar lämna mig ifred. Ni kanske känner igen honom förresten? Han har bara haft småroller hittils, bland annat i family guy där han satt på chris kind ett helt avsnitt. Hur mycket respekt är inte det liksom? The evil pimple <3 Nathalie = sant
111126
Idag är en helt fantastiskt bra dag, har ätit god restaurangmiddag med min älskling P, har köpt den perfekta t-shirten, ska ut och dansa i mina högsta klackar och skinnshorts, och just det, JAG HAR FÅTT EN LÄGENHETSJÄVEL!! Började gråta i en hög på golvet bland provrummen på Gina tricot när jag fick samtalet, fullt normalt, men jävlar vad glad jag är. Det är en etta på första våning i världens bästa område, lagom kök, enorm hall och mååånga garderober att fylla. Inkaklat badkar, högt i tak och världens coolaste skjutdörr. Makes me happy happy. Och jag känner hur den kommer skrika av flickighet när jag är klar med den, alla heteromän kommer få kräkkänslor och alla bögar kommer börja sjunga opera av lycka. Och fröken Tory sen då, vilken jävla kvinna! Vilken underbar människa och vän som verkligen greppat varenda lite halmstrå hon fått nys om. Det är andra visningen hon ordnar åt mig och hon är så guld värd, jag är verkligen sjukt lyckligt lottad som har de vänner jag har alltså <3
111126
Tänk om livet var lika förutsägbart som på film. Fan vad skönt. Så simpelt allt hade varit, "jaha nu gör dom si och då kommer allting att sluta så" och "nu händet det, då vet vi att han kommer göra så". Jag menar inte att jag vill veta precis hur mitt liv kommer sluta vid tjugo års ålder, men avsnitt efter avsnitt liksom. Då slipper man all jävla ångest och ovisshet vilket det känns som att det är det som präglar mitt liv just nu. Jag gissar att jag inte är den enda som känner så. Jag menar, spänningen hade ju fortfarande funnits kvar, för även i filmer kommer ju oväntade inslag men i slutet brukar det alltid lösa sig ändå, och om det inte gör det så kommer det ändå alltid nåt hallelujahmoment där karaktärerna inser att det ändå var för det bästa att allting blev som det blev. Det är ungefär där jag önskar att jag var idag, med vetskapen om att det faktiskt kommer att bli bra, eller iallafall att få den där känslan av ett avslutat kapitel istället för att bara springa runt och oja sig hela jävla tiden.
Och den där jävla prinsen som skulle stå utanför mitt fönster förra helgen, kan kom minsann en vecka för sent. Klockan fyra bankade någon som en dåre på min fönsterruta, först kröp jag litelite längre ner under täcket på grund av kassa nerver, men när den där lilla gnistan av nyfikenhet visade sig valde han att gå där ifrån trots att jag vet att han såg mig gå mot fönstret. Antar att han hade räknat med att jag skulle ha fodralklänning och sotade ögon dygnet runt, stackarn fick väl en chock. Fast, om någon råkar veta vem det var som gav mig en nattlig visit så får ni gärna berätta det för mig, för aningen obehagligt måste jag säga att det var.
Och den där jävla prinsen som skulle stå utanför mitt fönster förra helgen, kan kom minsann en vecka för sent. Klockan fyra bankade någon som en dåre på min fönsterruta, först kröp jag litelite längre ner under täcket på grund av kassa nerver, men när den där lilla gnistan av nyfikenhet visade sig valde han att gå där ifrån trots att jag vet att han såg mig gå mot fönstret. Antar att han hade räknat med att jag skulle ha fodralklänning och sotade ögon dygnet runt, stackarn fick väl en chock. Fast, om någon råkar veta vem det var som gav mig en nattlig visit så får ni gärna berätta det för mig, för aningen obehagligt måste jag säga att det var.
111126
111125
Regnet kom och spolade bort all vår motivation. Här sitter vi nu, stans två snyggaste tjejer fullfjädrat uppdressade och sminkade till oigenkänlighet. Egentligen redo för en kväll på stan men näh, vi fnittrar som småflickor till Björn Gustavsson på skavlan istället. Drömmer om giftermål och ett lyckligt långt göteborgskt äktenskap. HAN, han blir det! Precis nu bestämde jag mig, han, kära lilla björneboy ska bli fadern till mina barn. Tänk så söta de hade blivit de små liven, små små små guldlockiga roliga jävlar med världens bästa dialekt, åh <3
111125
Fan, någon som vill börja producera barn med mig? Känner hur det börjar rycka i äggstockarna av såna här jävla ungar. Biologiska klockan tickar och jag som inte vill sabba min kickass-kropp, detta jävla dilemma.
111125
Nu har den djupa tänkaren i mig vaknat till liv igen. Min mamma brukar alltid säga att man ska göra saker på en gång och inte skjuta på dem. Eh hallå, är hon go eller?! Om man INTE skjuter på saker så är man ju aldrig ledig. För om du gör saken på en gång så dyker det 99% av fallen upp någonting mer som ska göras, som nån jävla kedjereaktion liksom, och om man då väljer att inte göra någonting från allra första början så sitter man ju säkert. Kanske lite tjöt här och där, nån lite påminnelse då och då men vafan, det har väl aldrig skadat någon...
OBSESSION
www.rickgenest.com
111125
Åh jag är så arg så det ryker ur öronen på mig! Har haft span på ett par svarta sviiintighta jeans ett bra tag nu, och eftersom cashen rullade in på kontot idag tog jag mig i kragen och masade mig ner till stan i stormen. Testar byxorna, de sitter som smäck, men, de har en ful fläck som inte ser ut att gå bort så jag frågar expediten efter ett nytt par i samma storlek, hon tar de jag hade på mig och hämtar mig ett nytt par som tydligen var de sista i den storleken. Lycklig som ett barn på julafton betalar jag och beger mig ut i stormen igen (höst på västkusten är inte att leka med). Kommer hem och ska testa vad som skulle bli kvällens outfit och vad märker jag, jo de jävla fittjeansen är omöjligt ett par 25or, snarare 27 eller 28. Ser ut som en jävla hiphopare (no offense) med skrevet vid knäna och jag är så jäääävla bitter. Sannolikheten att jag ska orka mig ut igen är ungefär lika med noll. Får gå utan byxor ikväll helt enkelt.
FACEHUNTER
Jag antar att ni som läser här inte gör det för att få modetips, får då har ni kommit jävla fel. Men om det skulle råka vara så att ni känner er lite vilsna inom det området vill jag lite snabbt bara rekommendera denna bok. Det är en streetstylebok som är grymt bra att kika i för att få inspiration. Det finns allt från skira tyger till lack och läder och det bästa av allt, det är BARA BILDER. För mig som har hela huvudet helt grötigt med kurslitteratur kan det inte bli bättre <3
111124
Idag sprang jag förresten in i Glenn Strömberg på coop, eller ja, sprang in i och sprang in i, jag köpte fläsk och han satt på en pall. Jag var jättenära att gå fram till honom sjunga lite på min egna version av Strö lite socker på mig och berätta att jag skrivit ett blogginlägg om honom tidigare idag. Eller ja, kanske inte om honom, men jag nämnde ju faktiskt honom fyra gånger. Eller, kanske inte om just DEN Glenn, men Glenn som Glenn liksom.
111124
Perfektion, fullständig perfektion. Om Mila Kunis och Rick Genest skulle ha sex skulle resultatet bli Lita. Och det är en ära att jag, simpla Nathalie från varberg kommer få ha mina sneda och beniga fötter i dessa gudars akvomma. Mitt liv blev helt plötsligt perfekt och jag har ståpäls och fjärilar i magen bara jag tänker på den dagen jag håller dem i min famn. Jag kommer aldrig släppa taget, aldrig. Och jag kommer sitta här uppdressad till tusen och räkna minuterna tills de blir fysiskt mina.
I, Nathalie, take you Lita, to be my wedded love, to have and to hold, from this day forward, for better, for worse, for richer, for poorer, in sickness and in health, to love land to cherish, till death do us part, or the Lord comes for His own, and hereto I pledge you my faithfulness.
111124
Den bästa medicinen mot tårar och bölande är att sjunga svenska låtar på grov göteborgska. Alltså byta ut originaldilaketen och byta förnamnet på artisten till Glenn.
Mina favoriter just nu:
1. Glenn Henriksson - Väldigt kär/Obegripligt ensam
2. Lilleglenn - Vart tog pappa vägen?
3. Glennbuktu - Strö lite socker på mig
Mina favoriter just nu:
1. Glenn Henriksson - Väldigt kär/Obegripligt ensam
2. Lilleglenn - Vart tog pappa vägen?
3. Glennbuktu - Strö lite socker på mig
111124
Funderar över vad det är jag har gjort fel den här gången. Hoppet lystes upp för ett litet litet tag men släcktes lika snabbt igen. Jävla helvete säger jag och trycker i mig en hel rulle med mjölkchoklad. Du förvandlar mig till nåt ohälsosamt jävla monster. En sunkig tragisk själ som mättar ömhetsbehovet med godis och kassa hårdrocksballader. Är jag bara ett jävla objekt som man kan dra fram och bara pressa på det man behöver för stunden för att sedan behandla som om jag var helt utan värde? Jag känner fan jag också, jag är också en människa av kött och blod och jag är så jävla besviken, igen, så fruktansvärt jävla besviken och ledsen och alla kassa jävla känslor som finns. Det är tur att jag har Elina som överröser mig med skolarbete och att jag ändå någonstans har lite självrespekt kvar och inte tänker tillåta mig själv falla för det ytterligare en gång.
111123
Ja alltså, Gud kan ju slänga sig i väggen. I natt tänker jag minsann drömma om något lite mer exotiskt. Efter att ha suttit i en biosalong i två timmar har jag bara Taylor Lautner på näthinnan. Fy fan vad patetisk jag är. Snart börjar jag väl ragga i leksaksaffären också, fattas bara det... Men jag har ju visserligen alltid velat ha en hund, så jag skyller på det.
111123
Gud kom till mig inatt. Han la sin hand på min axel, tittade mig djupt in i ögonen och sa "Nathalie, du kommer aldrig att komma till himlen, ty du har stuprörsbyxor och de är djävulens påfund" med sin basstämma innan han försvann bort i ett ljussken. Det var nog den värsta mardröm jag haft sedan jag drömde om ernst-hugo när jag var liten. Behöver jag tillägga att jag bar klänning i skolan idag?
111123
Min fascination av att ha blindskrift på tangentbordet vände snabbt till att smaka kräk i munnen när jag insåg att det inte alls var prickar till för att hjälpa de som ser dåligt, det var bara gammalt hederligt äckelkladd. Och då kom jag att tänka på vad de där tanterna i tv-programmet Rent Hus eller vadfan det hette brukade prata om. Bakterier och sånt ni vet, och ja, jag har ju uttryckt min kärlek till bakterier förut. Illa kvickt tvingade jag ner mina händer i för små diskhandskar.
111123
Bästa medicinen för en tjej som mig som inte kan sova. Lyssnar på denna unga fröken på repeat och har ståpäls över hela kroppen. Jävla ungjävel.
111122
Gult är inte alltid fult och med de visdomsorden säger jag godnatt. Det är nämligen lite så att jag inte riktigt hinner med mitt eget liv just nu. Det är lite lite lite för mycket av allting och jag har råkat fastna i den där fasen när man måste kolla på körkortet för att se hur gammal man är och skriver kom-ihåg-lappar som man sedan glömmer bort. Mina vänner ska ha en eloge för att de orkar med mig, och för att de är världens gulligaste när jag knappt vet vilka de är. Nej, jag mår inte så bra och jag tänker inte sticka under stolen med det längre. Att jag haft näsblod två gånger på en vecka och stundtals har extrem huvudvärk och flimrande ögon säger en hel del och det har blivit lite av ett wakeupcall. Ni är världsbäst iallafall som är mig trogen. Jag kan inte riktigt förstå hur jag kan ha så många som kikar in varje dag. Ibland över hundra stycken och det är helt sjukt med tanke på att jag knappt har så många vänner på facebook haha <3<3
111122
Idag hag jag gjort någonting som jag inte gjort på väldigt väldigt länge, nämligen rakat mina ben. Jag behövde fan en jävla machete för att komma igenom det övre lagret med tjock päls. Jag tänkte först tagit en kort och liknat mig själv med en bisonoxe men jag besparar er den sinnesbilden. Nu däremot, nu jävlar ser jag ut som en nakenråtta med porproblem. I löv beeing a woman och allt vad det innebär <3
111122
Dagens tillstånd är ungefär lika med koma. Näsblod och morgonté gör nog susen tänkte jag, men icke sa nicke. Jag har bara haft näsblod en gång tidigare i mitt liv vad jag kan minnas, och det var i torsdags. Behöver jag vara orolig? Nåja, lite spänning i vardagen har väl inte skadat någon.
111121
Måndagskväll. The holiday i datorn, saftsoppa och onepiece. Stör mig inte, tack.
111121
Typ så känns det, och jag har bara fucking jävla konsonanter som vanligt. NTTMBTL för att vara mer exakt. Snart åker den i väggen telefonjäveln, snart, oroväckande snart. Men nä, ja ä int' bitter.
111121
Jag är mästare på att låtsas att jag gör saker som jag egentligen inte gör. Som att plugga tillexempel, där har jag världens bästa knep. Nu när jag bor hemma har ju min mentala ålder minskat till sexton så varför inte agera som om jag är det då också? Koppla in datorn i tv:n, öppna ett dokument som ser superviktigt ut så att det syns på tv:n (som såklart står riktad mot dörren) och så ser du till att du inte har skärmdubbleringen inkopplad så kan du rätt och slätt titta på jättemassa avsnitt av heroes på datorskärmen medans det ser ut som du pluggar om någon råkar gå (eller rulla i mitt fall) förbi dörren och kika in. Asbra, och gissa om pappsen blir stolt när hans dotter har läst tunga texter i tre timmar i streck!
Sen är det ju klassikern att låtsas att man läser en viktig bok och sen gömma en annan bok i som inte anses lika viktig (typ elsas mode, varför blir man alltid nertrackad om man hellre läser Sofi Fahrman än den där jävla Camilla Urinläckage eller vad hon nu heter?). Men, tänk på att den viktiga boken måste vara större än den mindre viktiga, det misstaget gjorde nämligen jag en gång och gissa om jag blev busted...
Sen är det ju klassikern att låtsas att man läser en viktig bok och sen gömma en annan bok i som inte anses lika viktig (typ elsas mode, varför blir man alltid nertrackad om man hellre läser Sofi Fahrman än den där jävla Camilla Urinläckage eller vad hon nu heter?). Men, tänk på att den viktiga boken måste vara större än den mindre viktiga, det misstaget gjorde nämligen jag en gång och gissa om jag blev busted...
111121
Det har inte blivit många timmar sömn inatt, och jag ljuger om jag säger att jag känner mig redo att ta mig an en ny vecka. Men det finns inte så mycket jag kan göra mer än att hålla tummarna att jag ska få snarka lite innan klockan ringer och dagen börjar gry på riktigt. Wish me luck.
111120
Livet blir aldrig riktigt som man tänkt sig. Ibland tar det tvära vändningar, och även om det kanske inte är just ditt liv som slås omkull så kan det påverka stark och väcka ett känslomässigt kaos. Jag vill bara krama, hålla om, ge stöttande ord fastän jag är värdelös på det och aldrig vet vad jag ska säga. Jag vill finnas nära till hands, göra allt för att situationen ska göra lite lite mindre ont även om det är i princip omöjligt att ta bort den smärtan, den sorgen. Hur kan det ens få bli såhär, hur kan livet få vara så jävligt mot en och samma person? Det är så orättvist. Det är så fruktansvärt jävla orättvist och jag önskar att jag kunde spola tillbaka klockan, gå några år bakåt i tiden men ha med mig de lärdomar och den vishet jag samlat på mig på senare tid. Jag önskar att jag visste då vad jag vet nu och jag önskar att det fanns någonting jag kunde göra.
WISHFUL THINKING
Mamma är på mig om vad jag önskar mig i julklapp i år. Jag har funderat på allt från en lägenhet till en ny bil, men kom fram till att jag faktiskt kan nöja mig med att se ut som Emma Watson.
111119
Den där prinsen förresten, han får gärna komma en annan dag istället kom jag på. Termoleggings, kofta, fårskinnstofflor, ansiktsmask och pannband känns inte riktigt som outfiten jag vill ha när jag träffar mannen i mitt liv. Imorgon kanske?
Nathalie vem?
Händer det er också? Det där när man går förbi en spegel och inte vet vem personen är som tittar tillbaka genom glaset. Eller när man måste titta på en bild flera gånger för att man inte känner igen sig själv. Det är ju inte så jag ser ut, jag ser inte mig själv som någonting i närheten av den personen som finns fångad varken i reflektionen eller i fotografiet. I min värld är jag antingen supermegaäckligtsmal eller jättestor, jag har en sned näsa och mitt ögonparti är helt missformat. Jag ser mig aldrig som bra, jag ser mig aldrig som söt utan snarare som den där tjejen som alltid måste gå steget bakom alla andra, som den den där tjejen som det inte är värt att hon öppnar sin mun för det är ändå ingen som vill lyssna. Den där tjejen som är en skugga av alla andra. Andrahandsvalet, den som inte riktigt har lyckats och som den som inte riktigt är lika mycket värd. Mina fötter är stora, mina bröst är för små, rumpan är för platt och håret är för rakt (eller för krulligt, det beror på om jag har plattat det eller inte). Jag klistrar på mitt leende, skriver ord här som om jag vore världsvan, som om jag vore någon. Som om faktiskt någon brydde sig om vad jag tänker, om vad jag gör. Men innerst inne är jag så fruktansvärt osäker, har alltid varit och kommer alltid att vara. Jag skulle offra min högra arm för en främling, jag gör vad jag kan för att hjälpa människor runt omkring mig, oavsett om jag känner dem eller inte. Hur jag än gör så har jag alltid satt alla framför mig i hela mitt liv, oavsett vad. Men till vilken nytta? Det värsta är när jag vet med mig om att jag har möjligheter att ta mig ur den sitsen jag sitter i idag. Sitsen som jag vantrivs i mer än någonting annat. Men det skulle innebära att jag sätter mig själv i det främsta rummet, att jag agerar egoistiskt, och det ligger inte i min natur. Skulle det vara värt det? Att tappa den lilla genuina biten som jag vet symboliserar mig, det enda som jag kan sätta fingret på som speglar mig. Men jag känner att det kommer tillslut att bli mitt fall, för bara för att jag tänker på andra, betyder inte det att andra tänker på mig. Jag tittar på reflektionen i spegeln. Nathalie vem? Vem är hon egentligen? Bakom den där fasaden? Nu ligger jag här, ensam, och räds något oerhört över min egen framtid. För om inte ens jag kan se mig själv för den jag verkligen är, hur ska då någon annan kunna göra det?
111119
111119
Här ligger jag i en säng full av katthår, sminkad till oigenkännlighet och med senaste tillskottet i garderoben som smiter åt runt min kropp. Fullfjädrat redo för en kväll med snygga tjejer på stan, allt som saknas är de högsta skorna i samlingen och en påklistrad attityd. Men fingrarna smeker över touchskärmen på telefonen och jag ställer in. Istället klickar jag mig fram till en smörig jävla chic-flic på datorn och gnuggar mig i ögonen. Må det bära eller brista. Med andra ord har jag gett upp hoppet om att gå ut och hitta prince charming. Istället förväntar jag mig att han hittar mig, med en ros i munnen och på sin vita hingst väntar jag honom utanför mitt fönster någon gång under kvällen. Och ni flickor och pojkar som faktiskt beger er ut, ni kan väl hinta lite till alla pojkar med krona och guldpinne i handen vart jag bor och så? Vore shysst.
111119
Idag är min ögonbryn perfekta. Sådär lagom tjocka, snyggt formade och jag känner mig så jävla het. Eller ja, bortsett från mitt feta hår, min oduschade kropp, mina katthårsfyllda byxor, mitt rödsprängda face, mitt utkletade smink och min totala ovilja att lyfta ett finger. Så alltså, jag antar att det bara är mina ögonbryn som är okej på denna arma kropp. Men vafan, man kan ju inte få allt här i världen.
111119
Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne brukar man ju säga så fint. Men här är det mulet och så regnar det då fan överallt.
111118
Fredagsmys med Tory & Patrik is teh shit! <3
Rick Genest
111118
Jag har kommit på att jag har ett allvarligt beroende just nu. Visst, shopping och sånt i all ära men mitt verkliga problem är tv-serier. Jag kan inte sluta, ett avsnitt blir alltid fem och nu på inte ens två veckor har jag sett tre säsonger av heroes och ändå hunnit med en hel del cougar town, gossip girl och värdelösa filmer med Russel Brand. Jag skiter i att gå till skolan, jag låter mig själv se ut som ett jävla mähä, jag glömmer av allt jag har planerat. Allt för att få mig en dos av Peter Petrelli och de andra supersnubbarna. Jag måste skaffa mig ett liv, men hur gör man det när svenssonpatrask känns så jävla meningslöst i jämförelse med att vara odödlig eller kunna flyga? Jag lever mitt liv genom tv:n, skickar sms till mig själv där jag låtsas att jag är Sylar som ska komma och skära upp mitt skallben, hoppar från stolar i tron att jag inte kommer slå emot marken och är rädd för att få vatten på mig, för gud förbjude, då kanske jag får kortslutning. Problemet ligger liksom inte bara i själva tittandet, typ som nu, här sitter jag och har x antal sidor kvar att läsa till klockan två men jag väljer att fantisera och blogga om en jävla tv-serie istället. Fan vad tragiskt. Och jag är hela tiden bara ett klick från ytterligare ett avsnitt, bara ett, ett litet ynka...
Tips till min framtida pojkvän då alltså, köp en dvd-box till mig så vet du vart jag har mig. Men räkna inte med att se skymten av mig på en vecka eller två.
Tips till min framtida pojkvän då alltså, köp en dvd-box till mig så vet du vart jag har mig. Men räkna inte med att se skymten av mig på en vecka eller två.
111118
Ibland är jag för bra för mitt eget bästa. Jag förstår inte hur någon kan vara så snygg och lyckad samtidigt som jag är. Här traskar jag runt i sticksiga ben, fårskinnstofflor, en rosa handduksturban och med den sedvanliga acnen i ansiktet. Ska bara göra en liten liten förflyttning till vänster när jag inser att jag trasslat in foten i datorsladden. Jag känner sakta hur balansen ruckas och det finns ingenting jag kan göra, med en tékopp i en handen och en godisskål i andra är katastrofen inte långt ifrån. Jag faller, som i slowmotion rakt in i min spegelskänk, godisskålen ligger på golvet, choklad överallt. I ren reflex väljer jag högerhanden för att ta emot i skänken innan jag faller med ansiktet rakt in i den. Fel hand. Jag väljer fel hand. Eftersom godisskålen redan gått förlorad vore det logiskt att använda den tomma handen, men inte Nathalie inte. Hon väljer högerhanden, handen med tékoppen i. Samtidigt som handen slår emot kanten på skänken hinner jag se framför mig vad som komma skall, tékoppen vinklas mer och mer, det som inte får hända är oundvikligt. Den varma vätskan flyr över koppens kanter likt en tsunami med målet inställt på skänkens mittersta låda som av ren händelse råkar vara öppen. Varför händer detta alltid mig? Blöt och skamsen fiskar jag upp t-shirt efter t-shirt ur lådan för att sanera dem från fruktdoft och bruna fläckar. Varför? Snälla rara, varför just jag?
111117
Hej jag heter Nathalie och jag är en shopaholic. Var så himla stolt över mig själv att jag inte beställde några skor idag att jag var tvungen att unna mig en ny onepiece med logiken att jag måste ha en att ha på mig när den andra ligger i tvätten. Kanske är därför jag har dubletter av både skor och tröjor hemma, utifall att jag skulla råka ha ett par på mig eller de kör en tur i maskinen så ser det ändå sådär prydligt fullt ut i garderoben. Vill ju inte att någon ska tro att jag är fattig liksom (vilket jag visserligen råkar vara ändå, och här har ni ju förklaringen...)
111117
Idag är jag på topp. Fräsh manikyr på naglarna och läpparna röda av näsblod, känner mig lite som courtney love, och det är ju trots allt lite lite coolt med en trashig look, och så skrämmer det ju alltid nån stackars pensionär på jobbet <3
111117
Jag försov mig i morse, sådär panikartat mycket när allting bara tar sån jävla lång tid och det känns som att man aldrig kommer utanför dörren. Jag hatar att försova mig, det är det värsta som finns. Jag får sån fruktansvärd ångest och känner mig som en värdelös människa. När det gått mer än en timma över tiden bröt jag ihop, allting gick fel, och precis då ringde alarmet. Tårarna sprutade när jag tittade på klockan och insåg att den vad halv sex. Jag hade inte försovit mig, det var en dröm. Lättad som jag blev kröp jag under täcket igen och vaknade istället nu, en timma senare och måste stressa som ett as för att inte komma försent och allting arbetar emot mig och tar sån fruktansvärt lång tid...
111116
Motsvarigheten till männens Bros before hoes borde stavas Boos before shoes men det är ju så jävla svårt att stå emot ett par shyssta killer-heels. Jag fattar inte hur de gör det, de måste ha någon manipulerad jävla gen som vi kvinnor saknar. Jag badar hellre i shoes än i boos, det är en sak som är säker. Vad kan en vän erbjuda som inte en sko kan liksom? Skon är snygg, ger mig sexiga ben, lyssnar alltid när jag behöver det, käftar aldrig emot, blir inte sur om jag umgås med andra skor, ger mig snygg hållning och allt den kräver in return är en ny klack någon gång då och då. En vän däremot sitter aldrig hemma i garderoben och väntar troget, har andra vänner vid sidan om, ger mig mindrevärdeskomplex om hon är för snygg, ger mig hybris om hon är för ful, ger mig inte sexiga ben och kräver en jävla massa underhåll som telefonsamtal och att jag ska finnas där för henne om hon är ledsen. Vad fan är det för krav liksom? Easy choice...
111116
111116
God morgon. Idag sprängs jag och så är jag en uns ledsen över saker och ting, eller ja uns och uns det är hela jävla niagarafallen som trycker på bakom ögongloberna, men jag måste minsann proppa igen och masa mig upp och gå till skoljäveln ändå för här hinns det inte med att må dåligt. FU livet säger jag och kastar ett litet symboliskt långfinger samtidigt som jag dricker mitt morgonté och låtsas att det är min förkylning som får näsan att rinna och lämnar ögonen sprängande röda.
111115
Plastfar fyller ett år äldre, jag kallde det för fyrtioplus. Det fick man tydligen inte göra, utan den där lilla siffran i slutet var tydligen väldigt väldigt viktig, frågan är om den kommer vara lika viktig när man har passerat den magiska femman? Efter fem avrundar man ju uppåt, och då är det väl ändå någonting positivt med fyrtioplus, för det kan ju likagärna betyda att man är fyrtiotvå och då har man ju långt kvar till de förödande femtio. Men när man är fyrtiofyra då är man ju inte femtio, snarare fyrtio, och det är en himla svår ekvation för någon som nyligen passerat tjugo.
111115
Min morgon i bilder:
Jag vaknade och gjorde peace-tecken när jag insåg att det inte skulle bli någon skola för mig idag. Och tur var väl det att jag inte släpade mig ner när det visade sig att det inte blev någonting. Nathalie 1 - Skolan 0...
Jag råkade vinkla kameran lite uppåt och insåg att jag hade den här frisyren i kombination med mitt tvättaansiktet-pannband...
Då började jag skratta som en hyena och sprattlade med benen så jag gled ner halvvägs på golvet som en jävla banan, och när jag i kombination av skratt och osmidighet försökta dra mig upp sträckte jag min nacke och fick ligga såhär i flera minuter innan det värsta hade lagt sig. Nu sitter jag efter ett misslyckat tvättahåret-försök med balsam i pannan/nacken och ser ut som ett stelopererat penntroll. Bra morgon med andra ord. Verkar inte som att det blir någon träning för mig idag heller. Det var ju synd...
Jag vaknade och gjorde peace-tecken när jag insåg att det inte skulle bli någon skola för mig idag. Och tur var väl det att jag inte släpade mig ner när det visade sig att det inte blev någonting. Nathalie 1 - Skolan 0...
Jag råkade vinkla kameran lite uppåt och insåg att jag hade den här frisyren i kombination med mitt tvättaansiktet-pannband...
Då började jag skratta som en hyena och sprattlade med benen så jag gled ner halvvägs på golvet som en jävla banan, och när jag i kombination av skratt och osmidighet försökta dra mig upp sträckte jag min nacke och fick ligga såhär i flera minuter innan det värsta hade lagt sig. Nu sitter jag efter ett misslyckat tvättahåret-försök med balsam i pannan/nacken och ser ut som ett stelopererat penntroll. Bra morgon med andra ord. Verkar inte som att det blir någon träning för mig idag heller. Det var ju synd...
111115
Somliga straffar Gud direkt. Jag skrattade precis så mycket att jag sträckte min nacke. Varför skulle jag få ha roligt liksom. Nu ligger jag i bananställning halvvägs ner på golvet och kommer inte upp. Bra jobbat.
111114
Jag är olyckligt förälskad. Mitt huvud bara fylls av drömmar hela tiden om vad vi hade kunnat åstadkomma tillsammans, och det krossar mitt hjärta att någon annan har hunnit före. Jag kan inte sova på nätterna, jag kan inte fokusera på någonting mer än att det inte är besvarat. Att personen som hunnit före är min bästa vän underlättar inte situationen. Jag vet inte hur jag kommer reagera när jag ser dem tillsammans, lyckliga, och jag vet att hon har kämpat så jävla hårt men det är inte rättvist. Jag vill också vara villkorslöst kär, jag vill att det ska pirra i min kropp på ett skönt sätt och inte bara ge mig magont av blotta tanken. Jag måste ta tag i mig själv, jag måste bita ihop. Jag vill inte bli den svartsjuka vännen som står emellan när jag vet att det är fel. Jag måste inte att det aldrig kommer bli vi, men jag vet att en del av mig kommer aldrig att sluta drömma.
(snälla, innan ni blir upprörda/förbannade/besvikna/allt för nyfikna, klicka på länken)
(snälla, innan ni blir upprörda/förbannade/besvikna/allt för nyfikna, klicka på länken)
111114
Ett tydligt tecken på stress är när man åker och handlar och glömmer bort att man har ansiktsmask. Sånt händer mig lite för ofta nuförtiden känner jag.
111114
Daniel Pernikliski , världens bästa bloggare och krönikor. Han får vanliga dödliga män att framstå som snäppet vilsna och ofullständiga, medans han, han är minsann Stålmannen av alla pappor med sina välvalda ord och sin underbart uppenbara kärlek till Korvas. Det är fint tycker jag och jag gråter och skrattar och snyftar och blir helt varm om hjärtat när jag läser (det kan vara min feber som gör mig lite extra varm med blossande kinder och stickningar idag, men fan vad fint det är med fader - dotter kärlek) och så har jag haft det nu i nästan varje dag sen lilla Korvasson bara var ett litet knyte.
111114
Måndag, älskade måndag, vi ses igen. Efter tretton timmar sömn känner jag att jag är fit for fight att ta mig an en ny vecka. Jag avundas verkligen alla som jobbar idag, det är sååååå jobbigt att ligga hemma och bara ta det lugnt...
111113
Feministen i mig bubblar när jag ligger och funderar över gårdagen. Jag borde låsas in innan jag förvandlas till en manshatare rakt igenom. Hur tänker de, de där mansvarelserna? Har de ens en fungerade hjärnverksamhet? Ju snyggaste desto mer korkad. De göteborska vinner nästan pris i grisighet. Om man inte tänder på att de smyger upp bakifrån och trycker sig emot en samtidigt som de tar en på brösten är man tydligen en fitta (eller så var det den sylvassa armbågen i magen som framkallade den reaktionen) och om man inte är intresserad av benjuckningar och flås är man tydligen homosexuell. Några andra anledningar kan ju inte finnas... Att två unga kvinnor vill dansa och ha kul utan att mellan varannan höftssvägning hitta på en lögn om pojkvänner hemma eller helt enkelt armbåga sig loss ur ett sliskigt grepp vore ju banalt. Det är ju så alla tjejer drömmer om att bli behandlade, som lösaktiga små skrevgnidare utan någon som helst självrespekt. Eller?
111113
Det var den dygnsrytmen det. Har sovit som en gris i några timmar och borde sova som en gris i några till men icke. Nu lär jag ligga vaken till morgonkvisten om jag känner mig själv. Bra jobbat Nathalie, precis vad jag behövde. Det får bli dagdrömmande och varm choklad på schemat för kvällen. Och farsdag får fanimej vänta till imorgon, förstår inte hysterin om det iallafall. Min pappa är minsann bäst varje dag oavsett om det är jävla söndag eller måndag.
111113
Min lycka är total! <3
111113
"Gärna lite orakade ben så det känns som sådär fleecebyxor". Så presenterade Brolle sin drömtjej, så jag antar att det bara är att börja spara nu då. För efter ikväll är fan Brolles ord lag.
Ladies night var grymt, till och med Frank Andersson rocked my socks off, och då jävlar vet man att det är ett lyckat koncept dom kör på. Efteråt hamnade vi på Park Lane där vi spottade Frankyboy nöjd med massa småflickor och ingen mindre än herr Anders Timell var två centimeter från att trampa mig på tårna när han tappade balansen på dansgolvet. Sjuk kväll, men nu jääävlar ska vi runda av så vi kommer upp i tid till frukosten. Som jag har längtat! <3
111112
Vi hade en kackerlacka i minibaren. En jävla kackerlacka. Hotellvistelsen kunde ju börjat lite trevligare tycker man ju. Finns det ens kackerlackor här? Är inte det typ bara i Spanien och dom krokarna? Personalen var bra och bad om ursäkt, en stund senare knackade det på dörren igen och då kom de med två små flaskor med vin och ett fat med jordgubbar, choklad och godis. Helt okej för ett litet kryp <3
111112
Idag jävlar tar vi igen allt vi missade igår. Det blir shopping, middag på Hardrock café, Ladies night, dans hela natten, hotell och så imorgon bitti det som jag har längtat efter allra mest sen vi bokade den här helgen; hotellfrukost. Fy fan vad livet känns bra ibland alltså. Nu ska bara det där praktiska innan skötas också, typ packning och så. För som vanligt är jag ute i sista sekund med allt.
111112
Anledning 421 till att Wordfeud suger. När man hör telefonen plinga mitt i natten och hoppas på att det är från just den där speciella personen, och man blir helt varm i kroppen när man letar fram telefonen och sen besvikelsen när det är Lars som har lagt ÖVERKLASS för 85 poäng. FU wordfeud.
111112
111111 är nu officiellt över. Jag har ingen ring på mitt finger, har inte träffat fadern till mina framtida barn och jag har inte blivit bortförd av utomjordingar. Istället blev det dagen då jag insåg att jag inte är purfärsk längre, att jag faktiskt har några år på nacken. Besvikelsen är enorm när man kan köra bil hem och inte ens har ont i fötterna när man kommer stadig in i värmen i husets lugna vrå efter en fredagskväll på stan. Insikten kom när det visade sig att vi var jätteäldst, inte ens bandet som spelade kan ha haft åldern inne för att faktiskt vara inne på stället och så står de och skriker "Jesus är en fitta" i mikrofonen. Jag blev yr, nästan lite svimfärdig när jag insåg att jag inte tyckte att var coolt, inte ens lite lite fräckt. Sen insåg jag, det är inte dem som är för unga, det är jag som är för gammal. För majoriteten av kids halade ju trots allt fram legitimationen och blev accepterade av vakten. Jag vet inte ens om han tittade på mitt.
111111
111111, dagen som är så himla speciell för alla. Som man alltid ska minnas. Speciellt vad man gjorde klockan 11:11. Jag spelade ovenbreak. Och så har jag tittat på Heroes och pysslat. Och haft klädångest och skoångest och frisyrångest fastän jag bara kan ha en frisyr. I-landsproblem jag vet. Men när man ser alla på tv som gift sig idag så känner jag att jag ligger någorlunda i lä. Men kvällen är ung och allting kan hända...Right?
111111
Några timmar senare är kavajen nitad, drycken inhandlad och de fnasiga läpparna babymjuka. Inatt jävlar ska jag skrämma slag på hela stan! Då va det bara det där ansiktet kvar som ska åtgärdas och behåringen strax ovanför, blänket och fettet ska utrotas och fransarna ska bli förföriskt långa. Önska mig lycka till, med tanke på mina svullna händer kommer kajalen bli allt utom rak och smycken på fingrarna är inte att tänka på. Kommer bli en grym fredag det här, det känner jag på mig <3
111111
Igår pimpade jag plastpåsar och idag pimpar jag kavajer. Jävlar i mig va mina fingrar är svullna och röda, blir snyggt ihop till det röda läppstiftet ikväll. Men jag kommer ha en fierce kavaj till min obefintliga svarta klänning, om den behagar att bli färdig någon gång vill säga...
111111
Morgonstund har guld i mund, som man brukar säga. Men det gäller visst inte här nere. Vi fryser, skakar, svettas och huttrar. Halsen bränner och läpparna svider som aldrig förr. Det var den dagen det. Hade det bara varit jag hade jag bitit ihop men nu är vi två som ligger här och yrar. Den ena värre än den andra. Fuck that säger vi och börjar planera en hemfärd snarare än skolarbete. Och snälla Gud have mercy on my soul, den här helgen hinner jag inte vara sjuk, bara så du vet.
111110
Hur tolkar man det här då?
111110
Alltså skåne. Allting är sådär farligt exotiskt här nere och jag känner mig alltid som ett barn på julafton, tindrande ögon, förhoppningar som bubblar ut ur öronen och det kliar i fingrarna och spritter i benen så fort jag tittar ut genom fönstret på det malmöitiska landskapet (rakt in i ett hyreshus). Alla skåningar är min tomte, jag vill bara hoppa upp i knät på dem allihopa och tvinna deras skägg, och sen kommer den, den där jävla besvikelsen när jag inser att vi inte förstår varandra, tomten och jag. Så de senaste gångerna jag korsat gränsen mellan Halland och söder sitter jag febrilt och övar på mina jaauu och osso för att komma det där lilla lilla steget närmre vad som annars kunde vara en så vacker relation.
111110
Alla barnen har ett liv utom Nathalie, för hon pimpar en seveneleven påse utan någonting i. Så roligt har vi på vårt älskade vandrarhem när vi väntar på att gå ut och äta. MEN ÅH, glömde nästan berätta att vi haft värsta kändisspotting idag, Robin Paulsson gånger två. Första gången körde vi nästan på honom med bilen och andra gången åkte han buss. FAN VAD JAG ÄLSKAR MALMÖ! <3
111110
Här sitter jag i bilen och fnittrar för mig själv. Säg strövelstorp på skånska en gång, högt och tydligt. Det är fysiskt omöjligt. Hur tänkte dom där liksom?
111110
Varför jag tittar på Heroes dygnet runt varje dag? Naeh, alltså jag vet inte...
111110
Nu är det helt plötsligt torsdag. Klockan är helt plötsligt halv åtta och vad gör jag? Jo jag ligger här, tvärvägrar att gå upp bara för att jag vet vad som komma skall. Inom snar framtid står Elina utanför i sin Rav 4 och just nu vill jag inte åka. Jag har inte packat, jag har inte gjort någonting och det är bättre att fly än att illa fäkta. Så jag flyr ner under täcket, där kommer ingen någonsin att hitta mig. Jag älskar Malmö och jag älskar att åka dit med Elina men idag är jag piss-i-motvind och totalt omotiverad. Ska dra på lite movits! och timbuktu på högsta volym så kanske, kanske, kanske jag får lite skånefeeling lagom till avresan. Wish me luck!
111109
Idag har jag förresten varit och hälsat på hos en man. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, och om Gossip girl då. Någon hade minsann läst på om hur man får mig på fall (eller så har han helt enkelt bara förstått storheten i denna underbara såpa, kanske lite mer troligt). Vi pratade om hur fint det var när Chuck dök upp hemma hos Blair, vilken idiot Louis är och hur himla synd det är om Dan nuförtiden. Och så diskuterade vi Charlies/Ivys kinder. Kan en konversation vara bättre än så? Nej, jag tror inte det.
111109
Internet borde avskaffas när man är i stort behov av att plugga. När jag kommer på mig själv med att läsa värdelösa bloggar om scrapbooking och hur man rengör italienska masker utan att repa ytan på dem, då vet jag att det bara är en dålig undanflykt för att slippa öppna böckerna. Om jag nu då inte skaffat mig nya genuina intressen som jag ännu inte vet om vill säga.
111109
Idag är en sån dag när jag inte riktigt orkar tänka. När jag inte riktigt orkar göra någonting fast jag borde göra mycket. Det är svårt att hitta en bra balans och det har väl mest slutat med pannkaka. Heroes, min nya bästa vän dagtid som kvällstid har tagit upp alldeles för många timmar, en snabbtripp till kungsbacka där jag åkte tidigt ifrån för att vara snäll och köra hem Peaches från jobbet då hon missat sin buss men då fastnade jag självklart i en bilkö så hon fick gott vänta på nästa buss ändå. Lägenhetsvisning, OCH VILKEN LÄGENHET DET VAR, jag har skeptisk och gick dit med rynkad panna men kom därifrån slät som av botox och vandrandes på moln, men vadfan, finns inte en chans i helvete att jag kommer få den. Dock, drömma bör man annars dör man. Kundkväll på Défine med snittar och bubbelvatten i vinglas. Jag ska bara använda vinglas i mitt kommande hem, till allt; kaffe, té, varm choklad, mjölk, multivitaminjuice, nyponsoppa, grönsakssoppa, gulashsoppa you name it. Allt känns lite extra fint ur ett vinglas liksom. Synd bara att jag inte dricker vin. Nu däremot borde jag plugga och packa, men nejdå, det vore väl dumt när man kan titta på tv...
111109
Varför är det så himla fancypancy att äta snittar? Det är ju helt vanlig jävla macka fast hackad i småbitar med en bit pinne från en stackars regnskog i för att inte pålägget ska trilla av, och alla bara "ååååh, va tjusigt". Det säger dom fan inte om jag drar fram en torr kaviarmacka på frukosten på jobbet, men om jag delar den i bitar då jävlar snackar vi!
111109
Varenda muskel i min kropp värker, det var precis på gränsen att jag lyckades ta mig upp ur sängen imorse och det var inte många minuter jag släpade mig fram zombielik över parkettgolvet innan jag kasta mig själv i sängen och malde mig igenom tre avsnitt av heroes. Tre timmar baseboll är ingenting jag rekommenderar på kvällskvisten när man inte har rört en fena på kroppen på två månader. Jag skakar, skriker och ålar mig runt mellan lakanen i frustration. Jag som ska kolla på en lägenhet om en liten stund och gå på nåt jäkla event ikväll, hur ska detta sluta?
111109
Dagens sämsta:
"Pappa, jag kanske inte skulle vara så jävla morgontrött om du inte envisades med att ha lågenergilampor"
"Pappa, jag kanske inte skulle vara så jävla morgontrött om du inte envisades med att ha lågenergilampor"
111108
Hur man imponerar på en LinneaNatalie:
1. Bjud på rostat bröd. Inget fullkornsskit utan sånt där fullständigt egentligen onödigt vitt bröd som inte innehåller någonting för då kan man äta typ tio stycken innan man börjar känna sig mätt och då jävlar dansar mina smaklökar tango i munnen på mig. Med mycket smör och bobs apelsinmarmelad i den där lilla glasburken med grönt lock, annars kan det kvitta.
2. Skryt inte över hur full du är. Varför gör alla det? Brukar det funka? Jag fattar inte. Kanske ska testa och se om det är det jag gör fel. Om jag börjar skryta över minsta lilla alkoholintag kanske jag äntligen äntligen äntligen blir tagen på allvar. Eller?
3. Titta på Gossip girl med mig, och låtsas att du tycker om det. Guldstjärna i kanten om du kan alla karaktärernas namn och kan diskutera avsnittet med mig efteråt, och före, och undertiden...Ja, du fattar. Fäller du sen en kommentar som "alltså jag fattar inte vad som hände med Cecil the caterpillar" och jag är din för evigt.
4. Se ut som M Shadows (eller som Ed Westwick, vilket som funkar för mig)
1. Bjud på rostat bröd. Inget fullkornsskit utan sånt där fullständigt egentligen onödigt vitt bröd som inte innehåller någonting för då kan man äta typ tio stycken innan man börjar känna sig mätt och då jävlar dansar mina smaklökar tango i munnen på mig. Med mycket smör och bobs apelsinmarmelad i den där lilla glasburken med grönt lock, annars kan det kvitta.
2. Skryt inte över hur full du är. Varför gör alla det? Brukar det funka? Jag fattar inte. Kanske ska testa och se om det är det jag gör fel. Om jag börjar skryta över minsta lilla alkoholintag kanske jag äntligen äntligen äntligen blir tagen på allvar. Eller?
3. Titta på Gossip girl med mig, och låtsas att du tycker om det. Guldstjärna i kanten om du kan alla karaktärernas namn och kan diskutera avsnittet med mig efteråt, och före, och undertiden...Ja, du fattar. Fäller du sen en kommentar som "alltså jag fattar inte vad som hände med Cecil the caterpillar" och jag är din för evigt.
4. Se ut som M Shadows (eller som Ed Westwick, vilket som funkar för mig)
111108
Har tydligen gått runt med en Stig-helmer spret på huvudet idag. Tack alla älskade människor som jag träffat som inte sagt någonting till mig. Jag vet att ni gottar er åt att se annars så perfekta Nathalie skämma ut sig lite. Men vafan, har ni inga hjärtan?
Tur att jag har en man i mitt liv som har ett iallafall. Fattar ni hur mycket kärlek det krävs för att en man ska rensa bort nästan tre plan i verktygshyllan i förrådet för att dottern ska få plats med lite skor? Blir nästan lite tårögd bara jag tänker på det. Den gubben vet minsann vad en ung kvinna behöver, så nu har jag lite dåligt samvete för hur jag behandlade honom efter tv-spelsstunden.
111108
Har precis spöat skiten ur pappa på bowling, han hade fan inte mycket att säga till om den lilla sopan! Och jag inser nu mellan segerrop och elaka skratt att tv-spel verkligen inte är bra för mig. Dålig förlorare och med kass vinnarskalle, och när man bara är två som slåss om titeln blir det fan inte bra oavsett.
111108
Ja men självklart var det ingen mindre än professor kalkyl jag var utklädd till. Det var slagsmål om första priset, men vinnare blev ändå tillslut...JAG! Eftersom det som vanligt bara var jag som var med och tävlade. Jag har nog aldrig känt mig så grym och vunnit så många tävlingar som jag gjort efter att jag startade den här bloggen. Way to go Nathalie!
111107
Den här bloggen är min terapi. Jag får mig själv att framstå som en hjärndöd nolla men det är lite det som är poängen. Den är ett av mina många alteregon. Jag kan prata om djupa saker men jag väljer att hålla dem för mig själv, och allt som rör sig bakom mitt pannben handlar inte om ytliga och tragiska drömmar som aldrig kommer uppfyllas. Jag är min blogg, men min blogg är inte jag. Detta skriver jag eftersom min besöksstatistik har rusat iväg som fan det senaste och det är jättekul, men det har sått ett litet frö i mig om att människor som inte känner mig kommer ta för mycket av det jag skriver seriöst. Snälla gör inte det, en grov jävla nypa salt på det mesta är snarare att rekommendera <3
111107
111107
Nästa gång jag går ut ska det fan utnyttjas småpojkar. Jag ska locka dem till mig med förföriska rumpskakningar och iskall blick, jag ska hälla i dem sprit tills de spyr och jag ska greppa deras obligatoriska slipsjävel och släpa dem hem likt en grottmänniska. Väl hemma ska de få klia mig på ryggen och sen jävlar åker de ut i kylan igen med den lilla blonda kalufsen grön av gräsfläckar. Fattar ni hur frustrerande det är att vara ensam när det kliar på ryggen? Fattar ni hur svårt det är att lära en katt att göra det? Fattar ni att folk har fan blivit psykopater för mindre alltså?
111107
Välkommen måndag. När andra är på jobbet sitter jag och gråter till världens bästa låt (alltså, det är jag som skränar igen men bortsett från det så är låten GRYM), inget konstigt alls. Börjar komma närmre och närmre det där Hollywoodfru-livet som jag strävar efter. Synd bara att jag bor i varberg, är singel, oglamourös och har acne. Men men, man kan inte få allt här i livet.
111107
Klockan är två och allt mitt godis är slut. Jag har gråtit till Justin Bieber (oh yes, I'm a belieber), Lady gaga och Amy Winehouse, och sist men inte minst har jag tittat på Highschool musical. Av alla tusentals jävla filmer här i världen valde jag Highschool musical. Det säger en hel del om mig känner jag.
Hiss eller diss
I ren desperation testade jag mig fram i frisyrväg. Vad tror ni om den här? Hiss eller diss? Och alltså, hur kommer det sig att håret bara håller sig i skitfula frisyrer? När man tycker att man är snygg tar det bara fem minuter innan man ser ut som ett fågelbo igen, men den här jävla frisyren har jag gått runt med i säkert en timma utan att den har ruckat sig en millimeter. Så nästa gång jag faktiskt tycker att jag är snygg i håret ska jag säga att jag är asful bara för att skiten ska hålla.
111106
I två och en halv timma har jag haft Peaches i örat. Tur som fan att hon är där och inte här. I två och en halv timma har jag nämligen även legat utslagen i sängen, haft EMA på tvn, och dränkt mig själv i läsk, pepparkakor, choklad och godis. Hade någon sett mig hade jag skämts som ett litet djur. Och nu börjar jag fan näst intill gråta när jag inser att jag har samma frisyr som han den där gamla gubben i Red hot chili peppers. Fan helvetes jävla röv-skit. Finns det något okvinnligare än mig?
111106
Jag kom på det! Att inte ha en kamera rätt upp ansiktet hjälpte tankeprocessen rätt bra. Håll i hatten nu: vad fan är problemet med dagens killar? Inte nog med att de är så jävla snygga och fräsha så ska de helt plötsligt bli gentemän också? Vart finns svinen? De där bryska jävla mansgrisarna som utnyttjar småflickor och byter ragg lika ofta som jag byter skor (det är jäääävligt ofta ska tilläggas). Är det bara för att jag är singel som alla ska vara så jävla fina i kanten? Det är väl säkert jättebra iochförsig men jag saknar hjärtesorgen och lite drama, hur svårt kan det vara? Här blir då fan inga rumpor daskade och ingen viskar oanstädiga saker i öronen som man inte riktigt uppfattar i fyllans hetta, nej nej, nu skakas det hand och önskas trevlig kväll och man blir tillfrågad om man när törstig istället för att få en jävla nu-ska-jag-supa-dig-under-bordet-redbull/vodka uppkörd i ansiktet. Vart är världen på väg?
111106
Har suttit i säkert tio minuter och försökt få till en snygg tänkar-pose i photobooth men det ser bara ut som ey-yo-westside-motha-fucka-poser så nu ger jag fan upp. Men slut ögonen och tänk er en filosoferande idésökande Nathalie framför er med besvärad blick och handen mot hakan, så slipper jag besvära er med att lägga upp eländet.
Och nu har jag helt plötsligt glömt bort vad fan det var jag filosoferande om. Men det var ett världsligt problem som jag var nära att finna lösningen på. Så nu får jag åter igen inta min pose.
Och nu har jag helt plötsligt glömt bort vad fan det var jag filosoferande om. Men det var ett världsligt problem som jag var nära att finna lösningen på. Så nu får jag åter igen inta min pose.
111106
Hamnade lite halvspontant i Ullared med min favorit-gallblåsa Victoria, precis som resten av Sveriges befolkning... Hade jag varit bakfull hade jag skjutit mig själv för längesedan, det är en sak som är säker.
111106
Vem ska man egentligen vara vän med på det där jävla facebook? Jag mår nästan dåligt över mig själv när jag kollar över min lista och inser att jag inte ens skulle hälsa på hälften av dem om jag mötte dem på stan. Och jag har ändå typ inga vänner om man jämför med många andra. Så vart går gränsen? För jag har ju massor av människor som jag faktiskt hälsar på som jag inte är vän med. Och alla dom som har typ tvåtusenniohundrasjuttiosex vänner, det finns väl inte en chans i världen att det faktiskt är på riktigt? Jag hade säkert kunnat ha dubbelt så många vänner om jag tackat ja till alla Mbeki från Zimbabwe (Nej, jag har inte några som helst rasistiska åsikter jag råkade dock bara ha en liggande förfrågan från killen när jag trillade in genom dörren ikväll), men jag vet inte riktigt tjusningen med det. Vad vill han mig? Vad kan jag tillföra i hans liv när jag inte ens kan tillföra något i mitt eget? Tänk om jag skulle ta bort alla som egentligen inte är mina vänner liksom, då hade jag haft typ tre kvar eftersom jag är så jävla beige. Hej fröken skugga, vem lägger märke till mig i ett crowd liksom. (Kontentan av det här inlägget är egentligen att jag är avundsjuk på folk som har mer vänner än mig, jag bara låtsas att jag är djup så att ingen ska lägga märke till min desperation)
111106
Nykter, med ringande öron och ömmande fötter lyckades jag hamna på en "efterfest" där medelåldern låg på fyrtioplus (inget illa menat, ni är fina människor) när jag egentligen bara ville sova. Eller ja, sova och sova, jag ville ligga utsträck på en mjuk yta utan de där jävla tådödarna jag haft på fötterna hela jävla kvällen. Men men, man får inte alltid som man vill (i mitt fall; man får fan aldrig som man vill) men ja ä int' bitter...
111105
Gårdagen var ganska bananas. Jag hann med fler saker än jag gjort under flera års tid kändes det som. Vi bowlade (jag vann!), vi åt middag, vi satt med alla gamlingar på nyfiket, jag hade en mysig hemmakväll med Victoria och Frida, och jag hittade mig själv i slutet av kvällen på Oscars i samma smink som jag haft hela långa dagen och nersvettade bowlingkläder. Men heelsen var på så jag var glad ändå, och så var ju min lilla Persika där, snyggare än någonsin. Sjukt bra, men ostrukturerad kväll <3
111105
Förlåt mig Gud för jag har syndat. Jag kunde inte hålla mig ifrån det, jag kunde inte motstå frestelsen. En hel vecka klarade jag mig utan att falla tillbaka, utan några direkta problem. Men inatt gjorde jag det, inatt blev suget för stort. Jag tackade ja till en invitation på Wordfeud.
111104
Jag kan bli avundsjuk på bloggar som faktiskt har läsare. Tänk vad mycket roligt jag kunde göra. Typ frågestunder och få mer än max två frågor, jag kunde ha tävlingar utan att det bara är jag som svarar, och jag kunde samla in pengar till barn i afrika som har det svårt. Tänk så fint det hade kunnat vara! Men nu är det ju inte så, så jag får väl utnyttja min värdefulla tid till någonting annat. Som att tömma garderoben och försöka hitta någonting som kan tänkas matcha de där fruktansvärt fula bowlingskorna jag ska ha på mig ikväll, spela wii eller kanske stöpa ljus.
111103
Jag mår inte så bra idag. Jag mår inte så bra alls faktiskt. Jag kan fortfarande inte fatta att jag är ensam, att jag inte har någon att vakna upp med varje morgon och att jag inte har någon som får mig att känna som den mannen gjort sedan vi var fjorton år gammal. Det är tio år sedan, i tio år var han min hopplösa kärlek, ni vet den där som man alltid kommer tillbaka till oavsett vad. Som slår alla med hästlängder. Oavsett allt, så kommer han alltid att vara den personen. Ibland suger livet getpung och jag har bara lust att peka mitt långfinger åt allt och alla som kommer min väg, idag är en sån dag, och jag vet att den inte kommer ensam.
111103
Nu era tjötrövar så har jag gjort någonting jävligt impulsivt som jag sitter och har en asfet klump i magen över. Här är en länk som ni endast får trycka på om ni är en av de tjötrövar som vill att jag ska sjunga hela tiden. Jag har inte sjungit på fem år, bortsett från en liten trudelutt i duschen när jag råkar veta till 100% att jag är ensam hemma så slit den fan med hälsan. Och till er som inte är tjötrövar, öppnar ni länken så kommer ni vakna på ett väldigt väldigt otrevligt sätt i natt. Se det inte som ett hot, utan mer som ett sånt där kedjebrev som säger att om man inte skickar vidare det till femtioåttå personer inom tio minuter kommer man att vakna av att det står en liten blodig flicka med långt stripigt svart hår och röda ögon lutad över sängen och sådär. Ja ni fattar.
111103
LinneaNathalie, ordbajsarnas drottning, och jag kanske även ska titulera mig framförhållningarnas okrönte kung. Jag kräks på mig själv som alltid alltid alltid gör allting i sista sekunden så jag måste skriva så fingrarna blöder, ådrorna i pannan pulserar och svettlökarna under armålorna är stora som basketbollar. Att skriva analyser är värre än träningspass, synd bara att de medför musarm istället för sexpack.
111102
1. När jag var lite brukade jag tejpa fast mina öron mot huvudet för jag trodde att det skulle göra dem mindre utåtstående. Det funkade inte.
2. Jag älskar att skriva dikter som får folk att må illa. Ju grövre språk och äckliga sinnesbilder desto bättre. En barnvänlig variant som man kan hitta i mitt kollegieblock är; "Kattunge, kattunge, fluffig tass. Nyslipad kniv är jävligt vass. Purrar, lapar och myser så god. Skärbrädan fylld utav kattungeblod".
3. Jag har ett ärr på min högra höft efter en operation för många år sedan som är min kropps känsligaste punkt. Jag har hög smärttröskel, men ta på mitt ärr och jag svimmar. På riktigt. Det flimrar för ögonen, jag blir yr och börjar kallsvettas. Sjukt jobbigt innan människor runt omkring mig lär sig. Rör och du dör, ungefär.
4. Jag är mästare på att skapa mig beroenden. Jag är sockerberoende, arbetsnarkoman och shopaholic. Och för stunden är jag även beroende av Rico Zombie, ovenbreak och Egoina. Jag mår dåligt och får abstinens så som kliande fingrar och huvudvärk om jag inte får en daglig dos av dessa punkter. Tragiskt, men sant.
2. Jag älskar att skriva dikter som får folk att må illa. Ju grövre språk och äckliga sinnesbilder desto bättre. En barnvänlig variant som man kan hitta i mitt kollegieblock är; "Kattunge, kattunge, fluffig tass. Nyslipad kniv är jävligt vass. Purrar, lapar och myser så god. Skärbrädan fylld utav kattungeblod".
3. Jag har ett ärr på min högra höft efter en operation för många år sedan som är min kropps känsligaste punkt. Jag har hög smärttröskel, men ta på mitt ärr och jag svimmar. På riktigt. Det flimrar för ögonen, jag blir yr och börjar kallsvettas. Sjukt jobbigt innan människor runt omkring mig lär sig. Rör och du dör, ungefär.
4. Jag är mästare på att skapa mig beroenden. Jag är sockerberoende, arbetsnarkoman och shopaholic. Och för stunden är jag även beroende av Rico Zombie, ovenbreak och Egoina. Jag mår dåligt och får abstinens så som kliande fingrar och huvudvärk om jag inte får en daglig dos av dessa punkter. Tragiskt, men sant.
111102
Idag är ytterligare en sån dag då jag inte hinner varken att andas eller sitta och öva på se-upptagen-ut-poser i photobooth. Men att uppdatera min blogg och leta efter meningslösa bilder all fylla ut den med, det hinner jag minsann. Jag får argumentera det med att jag inte röker och att jag minsann också förtjänar en andningspaus emellanåt, eller?
111102
Jag har kommit på värsta knepet på hur man kan verka cool fast man inte är det. De flesta kopplar ju spotify med facebook nuförtiden, och då kan man ju sätta på en ball playlist med tuffa moderna låtar som alla de stora barnen lyssnar på (sitt gärna en dag och titta på den meningslösa listan till höger för inspiration eller kopiera någon annans playlist) och så mute:ar man datorn. Då kommer de tuffa skicka en massa uppåtpekande tumjävlar och då har du helt plötsligt halva inne! Sen är det ju bara att lyssna på sin vanliga töntiga musik, som man såklart skäms över, via iphonen istället så kommer folk aldrig aldrig aldrig komma på att du är en mes. Det får lätt fem toasters av fem möjliga!
111101
Jag kom precis på mig själv med att jag har glömt bort att träna. Eller ja glömt och glömt. Först hade jag mina godkända anledningar, men vad hände sen? Råkade precis titta ner på min mage och insåg att jag börjar få en liten gullig muffin-top, jag har aldrig haft en sådan förr. Jag har alltid varit as skinny as can be men nu jävlar har degen börjat jäsa. Kanske borde utnyttja det där förbannade kortet som jag betalar dyra pengar för varje månad, eller vafan, jag gillar ju sötsaker och vem kan motstå en muffin egentligen?
111101
"You should know better than to fuck with me. If you knew better you would do better" sitter jag och sjunger till hela världen i mitt röda läppstift och känner mig så jävla fierce. Synd att ingen ser eller hör bara.
111101
Alltså, jag kan ha världens bästa vänner som köper sig in i mitt hjärta med materiella ting. Vem behöver en man som köper blommor när man har vänner som kommer med nya skor liksom? <3<3<3
111101
Idag har jag en jävla bajsdag. Ursäkta mitt mogna och sofistikerade språkval men vadfan, känns det bajs så känns det bajs och jag tänker inte försöka linda in det i fina ord som inte stämmer in med verkligheten. Papercut på fingret, blodet sprutade och jag måste säkert sy femton stygn, minst (kanske en liten överdrift). Har även en självförtroende-dipp så det bara skriker om det och jag är fulast och sämst i hela världen på allt. Ungefär så. Så om ni har en kass dag idag kan ni alltid trösta er med att ni allafall inte är sämst, för det är garanterat jag, oavsett vad det handlar om. Och idag är lite en sån dag då jag egentligen måste vara bäst på vissa saker, som på jobbet för idag är jag jävla ensam vilket innebär att jag inte har någon annan att skylla på eller be om råd, och telefonen ringer hela tiden och jag spyr på allt. Jag spyr på att det är två linjer för när man sitter i telefon med en kund så ringer den andra telefonen samtidigt såklart och när man redan är sönderstressad så är det inte alls lite frustrerande eller så. Men ja ä int' bitter såklart, bara lite kaos i hjärnan. Men grattis när ni kommer tillbaka på torsdag, då jävlar kommer hela kontoret vara fyllt av min bajsighet. Tough luck <3
111101
Jag drömmer om saker som aldrig kommer att ske. Meddelanden som aldrig kommer att skickas och fingrar som aldrig kommer flätas. Om skratt som aldrig kommer klinga unisont och blickar som aldrig kommer mötas. Jag drömmer om andetag som aldrig kommer synkas och om en känsla som aldrig kommer bli min. Jag drömmer om gemensamma drömmar, framtidsplaner och känslan av att aldrig vara ensam även om det inte finns en annan själ så långt ögat kan nå.
