LinneaNatalie

"You broke the website!
The lemur gives you a stern look of disapproval, but actually, we are having slight problems and will be back shortly. You can check out the blog in the mean time for more details, and stuff to do while we clean up this mess."'

Haha, jag dog av skratt och grannarna lär tro att jag är dum i huvudet som börjar asgarva för mig själv kvart i tolv en söndagsnatt. Eller så tror dom bara att jag är en jävligt rolig tjej helt enkelt.

Igår var min och mammas vistelse på varbergs torg jämförbar med en marknad i en spansk småstad. Vi strosade runt bland stånd i den gassande solen och åt bigaråer köpta av en torghandlare. Huden brundbrändes och svetten lackade, där skapades även ett av sommarens bästa minnen.

(Om man har snuskig fantasi kan den även jämföras med en porrfilm. Tur att jag inte har det)

Igår när jag och min syster var på väg hem efter att ha njutit av livet och en lunch på Harrys uteservering gick vi genom stan för att småkika lite i butiker. Vi köpte varsin glass på Dianas och sneddade över gatan för att spana in Vilas skyltning och precis när jag går förbi en lyktstolpe känner jag någonting ludet mot mitt ben och någonting som hoppar över mina fötter. Min första tanke var att det var en råtta och jag höll i princip på att svimma i panik, men sen ser jag en liten liten kaninunge kuta över gatan bland bilarna och sen trycka sig in i ett hörne vid en hälsokostbutik. Självklart var det fler än vi som lagt märke till det stackars djuret så två småtjejer gick fram till kaninen som då fick ännu mer panik och började springa runt i en cirkel, för att sen försvinna in i en butik som höll på att stänga. Jag och Ronja gick in i butiken för att säga till personalen vad som precis hade hänt, först var de otrevliga och verkade inte tro på oss. Men när vi efter en stund hittade den lilla intryckt bakom en skylt fick de istället panik och började skrika och klappa händerna som två jävla galningar. Kontentan av det blev självklart ett ännu mer skärrat djur som började springa runt inne i butiken och gömma sig bakom lådor och i hörnen. De som hade butiken betedde sig som om de tänkte döda den lilla och jag och Ronja som har världens största hjärtan kunde ju självklart inte tillåta det. Den ena av damerna lyckades till slut fånga kaninen i nackskinnet med ett silkespapper och tänkte baa slänga ut den på gatan igen. Vi vädjade att det bara var idiotiskt men hade inte en blekaste aning om hur man annars skulle kunna lösa problemet. Tillslut, som en skänk från ovan hittar vi en övergiven skokartong utanför Gallerix som vi försiktigt stoppade den lilla kaninen i och lämnade två lättade damer bakom oss i butiken. Nu då? vad gör man med en kaninunge i en jävla skokartong mitt i stan? Jo man ringer desperat till 118118 och ber om att få numret till en veterinär "jag skiter i vilket bara en jävla veterinär" sa jag och skrattade när han började rabbla upp de olika som fanns inom någorlunda avstånd. Eftersom det var helg fick vi numret till en jourhavade veterinär i Falkenberg, tror ni den jäveln svarade? Nej. Så vi tog våran lilla kaninlåda till kyrkogården som ligger en liten bit utanför centrumkärnan och bort från den värsta trafiken och släppte ut det lilla livet där. Först vågade han inte ens hoppa ut ur lådan utan bara låg där och tryckte i ett hörn, inte större än en hand den lilla stackarn. Nu ber vi bara till högre makter att han klarar sig oskadd och lever ett gott liv bland buskar och snår. Jag hoppas, hoppas, hoppas att detta får förbli en liten solkskenshistoria om den stackars lilla kaninungen som virrade sig in till stan.

Idag har jag ätit bigaråer tillsammans med mamma, köpt kräftor, blivit bjuden på middag på harrys, räddat en kanin, nästan krockat med en polis, grillat och tittat på duedate. Nu ska jag pussa på min pojkvän och ta vara på kvällen.

Alltså fan, nu vågar jag inte gå på toaletten...

Höjden av pinsamhet är att springa ut ur lägenheten barfota klockan halv tolv på natten med en rusande puls och knacka på hos grannen för att fråga om spindelfobier, sen vifta lite med ögonfransarna i hopp om att ha hittat en riddare i blankpolerad rustning. Första spindeln i nya lägenheten, och antagligen inte den sista. Bör tilläggas att han var cirka fem centimeter med en rultig tjockismage. "Det var en stor jävel" yttrade min räddare. Jag höll med honom.

I kväll ska jag dansa runt i den här brandgula kreationen. Jag känner mig både som en brandman och en strippa i den på samma gång, så nu ska mitt dammsugarrör jävlarimej få jobba.

Mamma bjöd på fläskfilé, stekt potatis och bearnaisås till lunch, och jag hann inte mer än komma hem innan pappa kom förbi med kanelgifflar och kakor som slank ner illa kvickt. Jag kan inte säga att jag inte har det bra iallafall.

Gissa vart jag ska? Starts with a g, and ends with a ym. Ni kommer aldrig lista ut det.

Idag har jag verkligen tagit tillvara på min lediga morgon. Klev upp snygg och utvilad, snörade på mig mina träningsskor och begav mig ut två varv i skogsslingan med Lady Gaga i lurarna. Sprang förbi närbutiken och köpte färska frallor som jag åt tillsammans med färskpressad juice och yoghurt med jordgubbar. Eller så vaknade jag nu av att kattjäveln skrek och har precis tryckt i mig en torr macka med kaviar. Välj själva.

Mitt annars så välorganiserade liv (jag gör listor, massor av listor) är just nu ett mindre kaos. Och ett mindre kaos i min värld är ungefär detsamma som jordens undergång. Allting är rörigt, mitt huvud, lägeheten, jobbet. Inte en jävla lista så långt ögat kan nå och jag vet inte riktigt hur jag ska börja min räddningsinsats. Och som om inte det vore nog råkade jag stoppa fingret i brödrosten. Det gjorde ont.


Lista:

1. Ta ut fingret ur brödrosten
2. Sortera hela veckans post
3. Dammsug upp alla kattungar från golvet
4. Tvätta
5. Diska
6. Diska även det som jag egentligen inte orkar diska
7. Släng alla jävla skvallertidningar
8. Duscha
9. Våga säga NEJ
10. Släng kläder
11. Sitt ner i fem minuter och andas
12. Gör listor

Alltså vafan. Hur lyckas man vakna med den här frisyren? Och hur lyckas man INTE orka göra någonting åt det?

Idag är jag äcklig. Inte så att jag luktar illa och har avlagringar med smuts på kroppen, utan bara allmänt äcklig. Kroppen är tung och jag är nästan lite sugen på att kräkas i närmsta vas. Idag är det dock sista arbetsdagen den här veckan så det är bara att bita ihop och se glad ut. Ligger just nu i soffan (ja, det är det enda jag gör) med världens största hår och häller i mig cola i tron om att en sockerchock ska lätta trycket lite. Önska mig lycka till!

Idag var jag sugen på att vara snygg och gå på popquiz och eventuellt middag på stan, men eftersom ingen av mina älskade vänner behagar att svara så sitter jag nu i soffan helt sunkig och äter pannbiff direkt ur plastlådan den kom i. Men jag är inte bitter. Eller jo.

Idag drar vi igång dagen på det enda rätta sättet, med schtekefrukost (bacon och falukorv) och med gårdagens Allsång på Skansen på SVT-play.

Jag skrev på Facebook att jag är kung i köket, det var en underdrift, jag är fan Gud. Hade jag startat en matblogg hade jag utklassat noviserna Mat-Tina, Leila och Per Morberg efter tre inlägg. Dom har ett och annat att lära av mig kan jag lova...

Sanningar

1. Jag hatar egentligen att träna, jag bara gör det för att hålla min mamma sällskap och för att mitt liv är så jävla tråkigt och innehållslöst utan en hobby

2. Jag hatar egentligen att äta nyttigt, jag bara gör det för att passar ihop med hela min hurtiga jag-tränar-varannan-dag-image

3. Jag älskar att gå genom stan halvsvettig i mina träningskläder och ge sken av att jag är duktig och att jag håller mig slimmad med hårt arbete

4. Pizza byggde denna kropp, jag har bara sjuka gener

En kvinnlig ren i Juli, inget konstligt alls...

Vaknade med världens snyggaste ginger i sängen och efter en alldeles för lång frukost ska vi ge oss ner till stan och göra fynd och bara vara. Men först manikyr och drömmar om resor till Rom och Paris, som om det någonsin kommer hända. Förutom att spendera pengar som vi inte har ska jag även agera god dotter åt min pappa och fylla dennes kylskåp med mat och hålla honom sällskap. Good day y'all!

Idag är jag sjukt lik Christina Aguilera! (i mitt huvud då alltså)

Jag har börjat bli en blödig människa. Jag vet inte hur många gånger jag tvingade tillbaka tårarna när vi satt där i det dunkla bioljuset, lite nostalgi, lite för att jag var ledsen och lite för att det faktiskt är slut nu. Jag har varit en riktigt fet Harry Potter-nörd i största hemlighet så länge jag kan minnas, och nu är det alltså över. Förutsägbart och tråkigt men vi har haft magiska kvällar tillsammans Harry och jag det kan ingen ta ifrån oss.

Ny vecka med nya synder. Inleder med en halvdag tillsammans med Elina, min helt underbara klasskamrat som måste vara stöpt ur i princip samma form som mig mentalt. Vi ska på dagbio tillsammans med stans alla barn och sen blir det middag med skvaller. Vi har mycket att ta igen...

Nu ska jag och min klo off på barnkalas. Förväntar mig fiskdamm, tårta, ballonger och godispåse deluxe.

Mitt hjärta gråter över Norge. Det är så fruktansvärt, så ofattbart. Jag tänkte först inte skriva någonting om det men det går inte att inte göra det, jag kan verkligen inte förstå hur en människa kan ha kapacitet till att göra någonting liknande. Det skrämmer mig något otroligt och mina tankar finns hos alla drabbade, deras familjer och nära. Jag finner inga ord.

Älskling är äntligen hemma, och som den gentleman han är står han just nu i köket och gör pannkakor åt sin utslagna flickvän (som ligger i sängen med två nyinköpte skvallertidningar). Igår drack jag två glas vin trots att jag inte får göra det i samband med antibiotikan, för då kan man tydligen få skrumplever som jag inte ens visste existerade utan trodde att det var ett uttryck mamman i filmen Torkel i knipa hade hittat på, så idag har jag världens ångest och fasar över att min lever ska skrynkla ihop till ett litet litet litet russin.

Vi har delat många fina stunder Amy och jag. En av mina favoritröster genom tiderna har tagit sin sista ton och det gör min väldigt väldigt ledsen, därför har jag hedrat denna kvinna med vin och skönsång.

Ronja ska gå och tvätta sitt hår och sätta upp sitt ansikte. Är vi trötta?

Att sjunga svenska låtar på grov göteborska är det bästa jag vet ♥

Ligger i soffan och plöjer igenom Harry Potter tillsammans med min syster. Har haft en helt hysterisk dag, inte suttit stilla mer än fem minuter känns det som. Började med ett besök på vårdcentralen som gick allt annat än bra, lekt med barbie som en tok tillsammans med mina småkusiner uppe hos pappa, städat och fixat här hemma, tränat, tog en drink på Grappa med mamma och sen följde jag med henne hem där jag lagade tacos till ett helt sällskap och nu ligger jag alltså här. Jävligt produktiv dag, men vad hände med min bara-vara-dag som jag så fint hade planerat in?

Är lätt bad to the bones and off to the gym. Nu jävlar ska det bli beach 2014!

Har lekt med barbie och fått en sockerchock. Jag må se ut att vara nästan tjugofem, men i sinnet är jag inte en dag över sex när leksaker finns inom synhåll. Och för er som inte ser så är det hundbajs i hinken och om man säger Fy fan så blir man svart i mun.

Igår dansade vi sönder bord och välte sängar, hoppade som idioter och skrek för fulla halsar, skakade rumpan och svettades floder. Idag har jag gått hela dagen med skakande ben och ringande öron, sprudlande av adrenalin inuti men som en strandad jävla valross utanpå. Nu har timida, frigida Natalie fått sitt för i år. Så det är med gott samvete jag ligger i sängen med en chokladbit och ojar mig över de brötiga grannarna.

Herregud. Lägenheten ser ut som sju svåra år, och hur jag känner mig ska vi inte ens gå in på. Hur jag lyckades stressa fram detta kaos som jag möttes av när jag vaknade idag är för mig ett mysterium, sönderriven t-shirt (jag blev sugen på magtröja igår) och kläder utspridda precis överallt. Antar att det blir en lugn kväll hemma tillsammans med dammsugaren ikväll.

Nu står jag med ömmande fötter, efter allt dansande i alldeles för höga skor, och steker fiskpinnar med wokgrönsaker. Vi hade inget bröd, ingen youghurt, ingenting normalt och jag är fruktansvärt hungrig. Men det gör ingenting att det ser ut som det gör, att jag måste äta äckelpinnar till frukost och att hela kroppen skakar för gårdagen var helt klart värt det.

Stressad men tagga ung dam. Sen råkade jag ju hitta höstens H&M katalog under soffbordet, det underlättade ju inte direkt. (Inte att jag sitter här och ugglar heller...)

Har lyckats mellanlanda fem minuter i soffan. Är helt slut efter dagens jobbpass och jag vet inte riktigt vart jag ska leta för att få ur den där sista dosen energi som jag är i stort behov av just nu. Duschen är avklarad, nu gäller det bara att kasta i sig något att äta (jag har bara potatis hemma), dra på sig första bästa kvällsoutfit, blåsa och platta håret, kladda på lite maskara och sen, sen jävlar ska jag till Fredrik för lite förhäng innan vi ska se Hoffmaestro. Önska mig lycka till!

Igår såg jag ut som Erik Hassle, idag är det ännu värre. Men vem vill inte gå runt och se ut som en kändis liksom...

I natt var jag styvmamma till Mea och Linn (min klasskamrat Tobias döttrar), varför och hur förtäljer inte historian. Vi bodde tillsammans med Christoffer i hans mammas lägenhet som hade en smutsig gammal jeep i vardagsrummet och låg granne med ett kvinnofängelse med nakna tanter som rökte i alla fönster. Jag var även bästa vän med Tyra som jag åkte med varje dag för att titta på inspelningarna av Debatt. Tyra var häftig och körde sin rosa bil sittandes i baksätet och i en toalettkö träffade jag Gert Fylking.

Kalla mig moralkärring men jag håller på att bli galen på ytterligare en omgång sommargäster som hyr lägenheten ovanför. En hel buffelhjord av norrlänningar springer upp och ner för trapporna och smäller i dörrarna så ljusstakar ramlar omkull. Sen har de även fått för sig att ha ytterdörren öppen hela nätterna så det låter som att de sitter i vår hall och bråkar om hur besvikna de är på varandra (ja, man hör varenda ord de säger). Klart de kanske inte är vana vid stadsliv? I norrland kanske man han ytterdörren öppen och måste gapa till varandra för en normal röstton skulle försvinna ut i tomma intet i urskogarna.
Jag erkänner, jag kan ingenting om norrland och dess vegetation. Men ja ä int bitter!

Linnea: Varför är alla fotbolsspelare så tråkiga i intervjuer?
Natalie: Det man inte har i huvudet får man ha i benen, som man brukar säga...

Har kommit in i någon konstig fas i livet då det känns som att jag lever i en musikal. Jag går omedvetet och lägger ett soundtrack till allt jag gör om dagarna. Som om inte det vore nog så översätter jag engelska texter till svenska och vice versa. Idag har jag satt "varje dag så shufflar jag" på repeat i mitt huvud. Det låter förjävligt, och den tillhörande dansen ska vi inte prata om...

Började dagen med frukost hemma hos min moster. Nybakade frallor, skinka, ost, grönsaker, yoghurt, jordgubbar, té, juice... Jag hade absolut kunnat vänja mig vid det. Har helt otroligt mycket energi! Synd bara att jag lånat ut min dammsugare till grannen, annars hade jag kunnat göra en insats här hemma...

Finns det en engelsk motsvarighet till uttrycket fisljummen?

Det regnar och jag har världens lataste söndag någonsin. Har tittat på The Tourist och Easy A tillsammans med min syster i soffan. Vi har legat i en jävla böghög och knappt orkat andas. Nu ligger jag fortfarande här några timmar senare med halva kroppen i soffan och andra halvan på bordet. Dagens sysselsättning blir att spela Wordfeud med Linnea på telefonen. Gött att kunna spela hederliga gamla sällskapsspel på varsitt håll.

Nu blev det genast lite bättre!

Här finns verkligen ingenting att göra. Jag hade kunnat städa och diska, men det känns ganska ohälsosamt att göra strax efter elva en lördag. Mitt liv är tråkigt. Jag är hemskt ledsen, men det är det faktiskt. Tänk när jag hade långt brunt hår, enorma glasögon och rosa Louis Vuitton sjal, då var det andra bullar minsann.

Det var helt underbart att vakna upp tillsammans med C igen, visst att jag gärna hade bytt ut den stenhårda bäddsoffan mot vår sanslöst sköna säng men man kan väl inte få allt här i världen. Vi hann med en lång morgon och även en middag hemma hos farmor Ella innan verkligheten kom ikapp och han skulle iväg till jobbet igen. En snabb avskedspuss, och nu sitter jag här ensam i vår stora lägenhet. Grannarna ovanför låter som aldrig förr och det känns både betryggande och jobbigt på samma gång. Mitt i ensamheten sitter jag också och får uppleva hur mina föräldrar kände när jag var ute på stan i mina yngre dagar. Min syster som ska spendera natten här är iväg med några vänner och här sitter jag och tittar på klockan var femte minut. Hon har ingen tid hon ska vara hemma men jag kommer nog inte att få någon ro innan hon kommer instövlandes i hallen.

Klockan ringde fem idag igen, dock var jag inte riktigt lika morgonpigg som igår så jag låg i lite drygt en och en halv timma och gömde mig från telefonen och verkligheten. Tolv timmars jobb står på dagens agenda och sen en biltur till C och Angelica för grillning om vädret tillåter. Tänker även spendera natten där för att slippa köra alla mil hem ikväll. Känns som en bra dag det här min trötthet till trots. Nu frukost, packa och lite mys med Blues innan jag drar iväg.

Dagen igår var den bästa på väldigt väldigt länge. Fick handlat det jag skulle på stan och bilresan till Säve med Björn och Kat gick förvånansvärt bra. Inte för att dom är riktiga pain in the ass att ha att göra med eller så, utan snarare för mitt konstanta illamående och hur hispig jag är när jag kör bil i Göteborg... Hamnade i bilkö på vägen hem på grund av en massa trafikomläggningar men det var ganska avkopplande på något sätt, att kunna sitta och vrålsjunga med till Rihanna utan att behöva oroa sig för att köra av vägen. Hämtade upp Angelica i Kungsbacka och avnjöt en fyra timmar lång lunch i solskenet på Pasta Bella (som hade riktigt god lax och mysig uteservering), hann även med lite impulsshopping i form av rea-fynd för bensinpengarna jag fick. Fy Nathalie, fy. Väl hemma safe and sound kom Peaches över för lite mozarellapizza med ruccola och två filmer. Lätt den skönaste lediga dagen jag haft i sommar.

Hemkommen från en mysig kvällsfika hos farmor och farfar har jag svårt att avgöra vilket av dessa två alternativ som lockar mest just nu. Krypa ner i sängen med Blues eller diska...

En av de vackraste och viktigaste människorna i mitt liv fyller år idag <3
Stort grattis Peaches på födelsedagen! Jag hoppas att du får en underbar dag trots din jäkla förkylning och jag önskar att jag kunde spendera den tillsammans med dig. I tio år har du varit mitt allt, min vapendragare och jag paxar dig i minst tio år till. Jag älskar dig.

Godmorgon! Jag var vaken och glad klockan fem idag, bytte om, åt frukost och grejade lite allmänt här hemma och nu fyrtio minuter innan jag börjar jobba kryper jag ner i sängen igen. Bad choice. Har inte jobbat sen i fredags så jag har lite glömt bort hur man gör när man har en tidig tid att passa. Ögonen går i kors och jag borde verkligen verkligen masa mig upp här ifrån igen innan jag vaknar svärandes om några timmar.

Mot alla odds lyckades jag släpa mig upp klockan åtta, och nu, två och en halv timma senare är jag fit for fight. Stökig tjej i ett stökigt kök men det känns ändå bra. Nu ska jag snöra på mig mina kängor och masa mig ner till Vila och sen blir det en biltur till Säve med Björn och Kat som ska lämna Sverige för sitt Skottland åter en gång. Förhoppingsvis hinner jag med en sen lunch tillsammans med C's syster Angelica på vägen tillbaka. Only time will tell!

Vem försöker jag lura? Hur ska jag kunna somna och komma upp i tid imorgon när jag har legat däckad hela kvällen?

Jag överlevde två turer till sjukhuset och även en tur till min C för middag och sömn, ja sömn. Innan vi åt tog jag mina första två tabletter av antibiotikakuren som jag ska gå på i tre månader framöver. Jag blev varnad för att de var starka och eventuellt illamående, men jag trodde inte att det innebar att jag skulle hitta mig själv liggandes på toalettgolvet i fosterställning för att sedan somna i en bäddsoffa helt utslagen. Nu mår jag ok igen, fortfarande ganska mör men tanken av att jag ska äta fyra, ja FYRA, tabletter dagligen i nittio dagar framöver gör mig lite nervig. Men det var så otroligt skönt att efter över tio års kämpande få träffa en läkare som faktiskt tittade, kände och framförallt pratade med mig och tog mig på allvar. Nu gäller det bara att hålla tummarna för att det ska fungera, men dessa biverkningar förväntar jag mig att se ut som Megan Fox när behandlingen är avklarad.

Hade min lillasyster här över natten. Lagade mat, tittade på film och bara fanns till. Hon är det bästa stöd jag har just nu. Känns som att alla andra bara gör mig besviken på ett eller annat sätt. Vi började morgonen idag bra, låg och vägrade gå upp i säkert en halvtimma innan vi masade oss till köket och kokade ägg och rostade mackor. Sen lämnade hon mig för att åka till göteborg med sina vänner. Fan, jag saknar den tiden när man gjorde spontana saker och tyckte att göteborg var den coolaste staden man någonsin sett. Nu är det mer, been there done that, och det mest spontana jag gjort på länge var att lyckas övertala läkaren via telefon att ge mig en akuttid i eftermiddag. Så nu jävlar i helvete ska jag överdriva mina plågor lite extra i hopp om att äntligen äntligen kanske kan få bli tagen på allvar.

Det här är mitt ansikte, det gör ont och det gör mig ruskigt ledsen. Att ha dålig hud är ett alldeles för vanligt problem och jag kan verkligen inte fatta hur det kan vara så svårt att få hjälp. Allt jag har bett om i snart tio års tid är att en läkare ska titta på mig med förståelse i blicken och faktiskt ta mitt problem på allvar. Jag har sett ut såhär periodvis så länge jag kan minnas och det är inte bara smärtsamt fysiskt utan även otroligt krävande psykiskt. Det är det första jag ser när jag tittar mig i spegeln och hela mitt liv är beroende av min huds dagliga kondition. Har jag en dålig hud-dag har jag även en dålig hur i övrigt, och det ska gudarna veta att det inte är ofta jag har en bra dag. Jag är så otroligt trött och så otroligt frustrerad och jag vill inte behöva gömma mig och vara rädd för att vara ute offentligt med människor jag älskar. Jag känner mig äcklig, smutsig och som att vart jag än går tittar människor på mig och inte på ett bra sätt.

Det blev brunch med R och A på Blå Dörren, sen en snabb vända inne på H&M innan vi sakta men säkert traskade hemåt jag och A. En med ryggont och den andra med skoskav. Det har verkligen inte varit min dag idag. Blivit av med pengar oväntat (nej, jag har inte shoppat upp dem), snubblat flera gånger, fått vattenfast maskara på näsan, kommit försent... Listan kan göras lång. Avrundar dagen med ett träningspass om någon timma och sen bara häng med Victoria om allt går enligt planerna. Har fortfarande noll energi men jag kör på ändå.

En och en halv timma senare har jag hittils bara hunnit duscha. Död åt facebook.

Gick upp med tuppen idag. Satte på ugnen och kastade in två bake-off baguetter, inte riktigt som hembakat men det vet ju inte grannen när det luktar bröd i hela trappuppgången, åt mina baguetter och kröp ner en stund under täcket igen för att hålla mig uppdaterad på nyheter och i bloggvärlden. Det var inget intressant överhuvudtaget och ibland undrar jag varför i helvete jag bryr mig överhuvudtaget.

Snart dags att masa sig upp igen för en morgondusch och vardagsrutiner. Istället för jobb blir det dock en fika på stan med världens finaste lillasyster (se bilden), sen får mitt öde utstaka sig självt idag (ooh, living on the edge kallas det)...

Att sätta guldkant på tillvaron, och att göra det bästa av en vardagskväll.

Orkar den här tjejen göra sig iordning för att slå klackarna i taket ikväll? Tveksamt...