110716

Det var helt underbart att vakna upp tillsammans med C igen, visst att jag gärna hade bytt ut den stenhårda bäddsoffan mot vår sanslöst sköna säng men man kan väl inte få allt här i världen. Vi hann med en lång morgon och även en middag hemma hos farmor Ella innan verkligheten kom ikapp och han skulle iväg till jobbet igen. En snabb avskedspuss, och nu sitter jag här ensam i vår stora lägenhet. Grannarna ovanför låter som aldrig förr och det känns både betryggande och jobbigt på samma gång. Mitt i ensamheten sitter jag också och får uppleva hur mina föräldrar kände när jag var ute på stan i mina yngre dagar. Min syster som ska spendera natten här är iväg med några vänner och här sitter jag och tittar på klockan var femte minut. Hon har ingen tid hon ska vara hemma men jag kommer nog inte att få någon ro innan hon kommer instövlandes i hallen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0