110711




Det här är mitt ansikte, det gör ont och det gör mig ruskigt ledsen. Att ha dålig hud är ett alldeles för vanligt problem och jag kan verkligen inte fatta hur det kan vara så svårt att få hjälp. Allt jag har bett om i snart tio års tid är att en läkare ska titta på mig med förståelse i blicken och faktiskt ta mitt problem på allvar. Jag har sett ut såhär periodvis så länge jag kan minnas och det är inte bara smärtsamt fysiskt utan även otroligt krävande psykiskt. Det är det första jag ser när jag tittar mig i spegeln och hela mitt liv är beroende av min huds dagliga kondition. Har jag en dålig hud-dag har jag även en dålig hur i övrigt, och det ska gudarna veta att det inte är ofta jag har en bra dag. Jag är så otroligt trött och så otroligt frustrerad och jag vill inte behöva gömma mig och vara rädd för att vara ute offentligt med människor jag älskar. Jag känner mig äcklig, smutsig och som att vart jag än går tittar människor på mig och inte på ett bra sätt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0