LinneaNatalie

Vaknade med årets separationsångest. Idag går nämligen alla mina traderaauktioner ut och det känns inget vidare. Mina fina fina saker, efter ikväll tillhör de någon annan och de kommer lämna ett enormt tomrum efter sig. Tanken är att jag ska fylla på med ännu fler kläder att sälja där senare, vem behöver oddmolly blusar i garderoben med lapparna kvar liksom, och alla dessa skor som egentligen inte passar men som ser fina ut på hyllan, förtjänar de inte att få fylla sitt syfte? Att få vara vackra på någon lycklig ung kvinnas fötter, få se världen istället för ett och samma rum dag ut och dag in. Lite som med innekatter. Och på tal om innekattar så har jag ångest över hur jag ska göra med Blues. Här bor hon på några hundra kvadratmeter med världens största trädgård och ska göra i ytterligare en månad, sen är alltså planen att jag ska släpa med mig henne till min lilla etta med en trafikerad väg precis utanför fönstret. Vad är mest humant att göra? Jag vill ju ha henne med mig men det känns som att hon står inför ett fängelsestraff och jag är den som står med hennes öde i mina händer. Hur tänker ni om detta?