LinneaNatalie

Jag är olyckligt förälskad. Mitt huvud bara fylls av drömmar hela tiden om vad vi hade kunnat åstadkomma tillsammans, och det krossar mitt hjärta att någon annan har hunnit före. Jag kan inte sova på nätterna, jag kan inte fokusera på någonting mer än att det inte är besvarat. Att personen som hunnit före är min bästa vän underlättar inte situationen. Jag vet inte hur jag kommer reagera när jag ser dem tillsammans, lyckliga, och jag vet att hon har kämpat så jävla hårt men det är inte rättvist. Jag vill också vara villkorslöst kär, jag vill att det ska pirra i min kropp på ett skönt sätt och inte bara ge mig magont av blotta tanken. Jag måste ta tag i mig själv, jag måste bita ihop. Jag vill inte bli den svartsjuka vännen som står emellan när jag vet att det är fel. Jag måste inte att det aldrig kommer bli vi, men jag vet att en del av mig kommer aldrig att sluta drömma.

(snälla, innan ni blir upprörda/förbannade/besvikna/allt för nyfikna, klicka på länken)