110830






Istället för att packa och göra alla normalt sett relevanta bestyr innan jag beger mig ner till malmö igen tog jag en välbehövlig promenad med Peaches. Det var så jävla skönt, både kropp och själ fick sin behövliga del av terapi och det är en stor sten som lättat från mitt hjärta. Men nu, väl hemma i värmen igen får jag allt igen för att jag smet. Kantareller ska förvällas, benen ska rakas, väskan ska packas, räkningar ska betalas, katten ska klappas, blommorna ska vattnas och...fan, jag känner att jag har glömt något. Det lär komma till mig tidigt imorgonbitti när Elina står ute på gatan och väntar. Nåja, den tiden den sorgen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0