120405

Om två dagar fyller jag tjugofem. Jag gråter inombords. Jag kan riktigt känna hur min hjässa antar en mer silvergrå ton och de där svettningar blir bara mer intensiva. Ryggen knakar, brösten hänger, rumpan har börjat dallra, mitt ansikte liknar mer en shar-pei än den papillon jag brukade vara (slät med stora öron med andra ord), min biologiska klocka tickar så jävla högt att jag inte kan sova på nätterna och jag har till och med börjat känna suget efter en stor kopp kaffe, svart och rejäl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0