LinneaNatalie

Igår mådde jag som någonting katten släpat in och orkade inte bry mig om något. Jag grät stup i kvarten, kallsvettades som en jävla gris hela dagen (på riktigt hade jag sån sjuk handsvett att jag var helt pisseblöt), skulle ha varit i göteborg men orkade verkligen inte engagera mig i någonting så efter ett tafatt meddelande utan svar kröp jag upp som en boll i soffan. Sen ringde persikan och erbjöd mig tacos och vem är jag till att tacka nej liksom, och en sak ledde till en annan. Tacos blev till fnitter som blev till snuskprat som blev till sentimentalsnack som blev till snygga kläder som blev till utgång som blev till karatefylla. Jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv, som åt tafatta raggningsrepliker där vi bara asgarvar de stackars männen rakt i ansiktet men som ändå slutar med heta diskussioner om näsor, fiskemagasin, opera och håriga kossor i tångaberg.  Och en danstävling såklart. Vi drack drinkar som smakade strössel. Vi slog klackarna i taket. Vi fick bootysms. Vi bllev raggade på av nittonåringar. Vi var butchigt trashiga med en touch av chabby chic. Vi skrattade åt tyska kristdemokrater. Vi stekte hotdogs, och vi avslutade kvällen i en ihoptrasslad hög. Snygga, men trasiga.

Idag mår jag om möjligt ännu värre än igår, för inte nog med att jag fortfarande mår som om jag blivit överkörd av en traktor. Och inte nog med att jag har jätteont i halsen, knappt kan prata, hostar, nyser, svettas, skakar, så är jag bakfull också. Tack Gud.