120507

Vagnen är nästintill tom och jag tar mig friheten att ta upp två säten. Ett till mig, och ett till min döskallepåse. Inget konstigt alls tänker jag, men kärringjäveln som borde ha två säten, ett till varje skinka, hon ska minsann sitta just här, just på min påse, just med ena skinkan värmandes mitt lår. Jag älskar kollektivtrafik, och ofrivillig kroppskontakt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0