121022
Känslan när man är ute med djuret och han börjar springa som en dåre, ställer sig på bakbenen och viftar med tassarna och hoppar och skuttar och gnyr och man ba men dumma djur det är inget där men sen ser lagomgammal man med jeansväst, mössa och skägg och man fattar. Känslan när man tittar ner i marken och försöker gå obemärkt förbi men det går inte för hunden slutar inte vifta och gny och dra och man ursäktande säger du liknar någon vi en gång kände och går där ifrån med modershjärtat krossat. Precis den känslan.
Kommentarer
Trackback
