120914

Läser du någon form av psykologutbildning eller råkar ha kunskaper inom ämnet ber jag er ödmjukast att inte läsa följande inlägg, och om ni mot förmodan gör så ändå så vill jag inte veta i vilken kategori av psykfall jag klassar in i.

I natt sov jag hela långa fyrtio minuter. Lyckades inte få ro innan kvart över fem och fem minuter i sex ringde väckarklockan. På denna stund hann jag dock drömma de mest oroväckande saker. För det första klippte jag av Miltons öron med en nagelsax för att de inte skulle fastna i dragkedjan när jag försökte stänga min clutch som jag av oförklarlig anledning skulle trycka ner honom i. Sen åkte jag till Mora med min morfar, och för att jag inte skulle sakna djurjäkeln (jag lämnade clutchen i bilen när vi åt korv med bröd inne på Max) så hade jag hans avklippta blodiga öron och gosade med mellan tummen och pekfingret och när jag skulle äta lyckades jag hela tiden få med lite hårigt öra i munnen för jag vägrade släppa det. Det sjukaste är nog ända att jag idag varit tvungen att titta till Milton var och varannan minut för att se så att han verkligen såg ut som han skulle, och varje gång jag gjort det så har jag gnuggat lite på stackarns öron för att känna den när mjuka lugnande känslan.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0